ran NA UTRIKES, TYSKLAND. I den preussiska landtdagen ha förhandlingarne om regeringens finansförslag börjats. Den nye finansministern Camphausen, som i Fredags för första gången tagit plats på ministerbänken, yttrade sig väsendtligen på följande sätt: Konungen har för få dagar sedan anförtrott mig ledningen af finanserna, och jag har villigt, ehuru med tungt sinne, följt hans kallelse. Jag förlitar mig på, att den höga kammaren skall understödja mina sträfvanden för att ordna den finanlella frågan med tillbörligt afseende på landets I förmåga att bära skatter. Destorärro har jag icke j haft någon del uti de förelagda finansfö gen, hvilka jag så småningom måste söka att sätta mig in uti. Icke heller kan jag lemna någon kort framställning öfver vårt financiella tillstånd; dock ville jag anmärka, att hufvuduppgiften för närvarande bör vara att öfverenskomma om medlen till deficits betäckande. Det är, enligtj mitt förmenande, en oafvislig nödvändighet att åstadkomma sen större rörlighet i afseende på afbetalningen utaf statsskulden. Då jag öfverväger, att finansräkenskaperna utvisa ett deficit på 5,400,000 thaler, och att det till den äldre statsskuldens afbetalning och förräntning endast erfordras 8,666,000 thaler, så är det min åsigt, att vår financiella ställning är sådan, att de flesta stater i Europa ha skäl att missunna oss densamma. ö ÖSLERRIKL. Enligt ,Presse skall en betydlig truppstyrka sändas till Daimatien, om upproret der skulle komma att tortfara, hvilket af ett telegram synes icke blifva fallet. Den i Wien liggande 1:sta divisionen skall afgå dit. Chesen, sältmarskalklöjtnanten baron Philippovich, är känd som en duglig general och har dessutom det företrädet, att ban som landsman till insurgenterna noga känner deras språk och seder; tillika har hans namn god klang i Dalmatien, der hans bror har gjort sig mycket omtyckt som guvernör. De till denna division hörande trupperna äro till och med särskildt öfvade uti strid i spridd ordning och rekryterade från bergstrakterna. FRANKRIKE. Ulystan mellan den förra och den nuvarande venstern i lagstiftande sörsamlingen, specielt mellan Jules Farro och Gambetta, är nu ett kändt faktum. Naturlietvis råder mycken glädje häröfver på vissa båll. Jules Favres och Picards vägran att ratificera Gampettas krigsplan gjorde brytningen fullständig. Gambetta vill, att hela venstern skall förbinda sig till ett systematiskt ansallskrig mot kejsardömet, hvaremot ledarne af den gamla venstern afse ett moderatare och försigtigare handlingssitt. Jules Favre och hans partivänner lära hatva för afsigt atti ett öppet bref närmare uttala sina åsigter härötver; en artikel af Picard i ,,Electeur libret är förelöpare till detta manifest. Picard skrifver: ,Det yttras ofta i vår omgifning: Lemnen det närvarande, som är dödt; sysselsätten Er med framtiden; förbereden lagar för en efter sanna principer organiserad stat; hållen Eder beredda för oundvikliga händelser och offentliggören icke blott Edra lärosatser, utan äfven Edra lagar, korteligen: utarbeten framtidens lagstiftning samt försvaren den från tribunerna, delta är Eder uppgift! Och man