Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 november 1869, sida 1

Article Image
rl Som diplomatisk mellanman beteckna de den förre )I guvernören, fältmarskalklöjtnanten baron Filippoå vic; med chefen för trupperna i Zara, fältmarskalklöjtnanten Wagner, vilja de ej ha något att Pr I beställa. Det skulle skriftligen försäkras dem, att ingen insurgent skulle straffas, och detta doku-ment skulle vara försedt med kejsarens egenhändiga underskrift, enär de icke förlita sig på de militära och civila auktoriteterna. FRANKRIKE. Tidningarne sysselsätta sig med betraktelser öfver både det som timade och icke timade den 26 Oktober. Kejsaren mottog under dagens lopp alla sina ministrar och lät polisprefekten, inrikesministern och flera generalstabsofficerare jemt meddela sig rapporter om hufvudstadens fysionomi och hvad som föregick i de serskilda qvar—teren. I Köln. Zeit. berättas, att vapenhandlarne dagen förut hade förfrågat sig — hos polisprefekten, om de skulle stänga sina butiker, men fingo till svar, att det icke behöfdes, enär tillräckliga säkerhetsåtgärder blifvit vidtagna. Utom i Paris voro betydliga truppmassor koncentrerade i Versailles, Melun och andra närbelägna städer. Industribyggnaden och krigsministören voro uppfyllda med soldater, och i Courtevoie bivuakerade de på gatan. Äfven i den underjordiska gång, som leder från Hötel de Ville till Napoleonskasernen, voro trupper uppställda. Märerna och poliskommissarierna i Paris hade fått nya skärp för att vara så lätt igenkännliga som möjligt för det fall, att lagen mot folkskockningar skulle komma till användande. Det heter, att ministrarne om eftermiddagen voro samlade i marinministeren på Concordiaplatsen för att sjelfva kunna iakttaga hvad som föregick i närheten af Palais Bourbon. Polisprefekten Pietri tog mellan kl. 1 och 2 på middagen i ögonsigte samtliga bulevarderna, hvilka emellertid icke företedde något utomordentligt. Kl. 12 soro en del kanoner i riktning åt militärskolan. Straxt efter kl. 1 såg man en del personer i närheten af Palais Bourbon komma, och några mindre folksamlingar förekommo äfven på Concordiaplatsen. Hvar och en — heter det i en berät,Itelse — syntes vara rädd för sin granne soch betraktade honom med misskrogna blickar; ingen talade ett ord. Mellan kl. 12 och 1 föll regn; vid den tid, då — efter vensterns förmening -— lagstiftande församlingen bordt öppnas, skingrade sig molnen och solen sken herrligt. I de af sarbetare bebodda förstäderna stodo här och der grupper vid gathörnen och gjorde anmärkningar öfver polisprefektens tillkännagifvande. Några förmenade, att det hela var en snara, som polisen lagt ut för satt få tillfälle att visa den väpnade styrkans öfverlägsenhet; andra yttrade, att Pietri gjort fullkomligt rätt uti att varna de fredliga medborgarne; andra yttrade åter, att arbetarne nog sjelfva skulle förIstå att välja dag och timme för att göra sina rättigheter gällande. I en hattbutik voro en mängd hufvudbonader i form af den phrygiska mössan utställda; dessa voro prydda med röda fjädrar, och ofvanför lästes med stora röda bokstäfver: , Hattar till den 26 Oktober. Det försäkras, att mer än 10,000 utländningar, som bott i de större hotellen, den 25 och 26 Oktober om morgonen lemnade hufvudstaden för att icke vara vittnen till de förväntade gatustrider, om hvilka man hade talat en hel månad. Ryktet om, att flera prefekter skulle ombytas, har blifvit bekräftadt genom en i Journal Officiel offentliggjord förteckning öfver förändringar, som i detta afseende skett. Det synes dock, som om icke några politiska motiver vållat detta. Deremot fäster man större betydelse dervid, att den hittillsvarande föreståndaren för pressbyrån, Langle, blifvit utnämnd till prefekt i Meuse-departementet. Langl anses nemligen för själen i den stränga kontroll, som blifvit utöfvad mot utländska tidningar, hvilka försändas till Frankrike, och man antager, att en mildare praxis skall nu införas. I de politiska kretsarne diskuteras ifrigt den frågan, huruvida kejsaren verkligen — som det försäkras — skall taga initiativet till afskaffandet af den politiska eden. De radikala ha för afsigt att göra edsfrågan till utgångspunkt för en ny agitation, i det man vid de törestående supplementsvalen i Paris endast skulle uppställa kandidater, som neka att aflägga den ilag föreskrifna eden. På detta sätt skulle det visas, att flertalet af valmännen icke vill veta utaf den nuvarande författningen. Om nu regeringen upphäfde den politiska eden, skulle den derigenom borttaga hela grundvalen för agitationen, men å andra sidan göra det möjligt, att ilagstiftande församlingen inkommo sådane , personer som Blanqui, Pyat och konsorter. Erfarenheten har emellertid lärt, att de radikala kompromettera sig sjelfva, om man lemnar dem fritt spelrum, och efter det sätt; hvarpå den radikala agitationen hittills behandlats af regeringen, är den nämnda åtgärden ingalunda osannolik. ENGLAND. Layard har lemnat sin portfölj som minister för de offentliga arbetena till Ayrton och skall afgå som ambassadör till Madrid. En annan utnämning, som nyligen skett, har en bedröflig anledning. Moncrieff, som förut varit lordadvokat för Skottland, har nemligen mottagit en högre domarepost, hvilken blifvit ledig derigenom, att dess förre innehafvare, Parton, tagit litvet af Sice. af skäl att undersökningarna om mnut

1 november 1869, sida 1

Thumbnail