Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 1 november 1869, sida 1

AAAä-3O:: ssxTFF A—— Ester den preussiske finansministern v. d. Heydts afgång är ordförandeskapet i kabinettet genom en kunglig skrifvelse uppdraget åt krigsministern v. d. Roon. Den nye finansministern Otto Camphausen är icke — som man förut antog — den förre liberale Marsministern, utan en yngre broder till denne och född år 1812. Är 1848 var han medlem af preussiska nationalförsamlingen och deltog sedan året derpå i det s. k. Erfurtska parlamentet. Under finansministern Bodelschwingh blef han utnämnd till president för det kungl. sjöhandels-institutet. , Kreuz-Zeit. anmärker från sin konservativa ståndpunkt: ,,Så vidt man vet, tillhör den nye finansministern icke dem, som hylla den skadliga läran om de direkta skatternas ovilkorliga företräde framför de indirekta. Den afgångne finansministerns förslag till betäckande af deficit i statskassan bestod — som bekant är — i en förhöjning af de vigtigaste direkta skatterna med 25 proc. Enär v. d. Heydt näst v. d. Roon helt visst var den mest inflytelserike och ansedde medlemmen af kabinettet, är det lätt förklarligt, att allmänheten uppfattade hans afgång som början till en allmän ministerkris. Denna förmodan har blifvit motsagd i ett officiöst telegram, men det torde detta oaktadt vara sannt, att hela kabinettets ställning genom v. d. Heydts afgång blifvit ytterligare rubbadt, redan af det skäl, emedan deputeradekammaren sett en omedelbar verkan af sitt motstånd mot de förelagda finansförslagen. Af ett sednare telegram vill det dock synas, som om representationen på ett välvilligt sätt mottagit den nye finansministern. Prov. Corresp. för den 27 Oktober meddelar en skrifvelse, i hvilken konung Wilhelm: tackar sin f. d. finansminister för den kraft och trohet, hvarmed han, i tunga och allvarsamma tider (härmed åsyftas hans verksamhet som finansminister under de konflikter, som förekommo under åren 1862 och 1863) tjenat staten, och tilltecken på sin tacksamhet och fortfarande nåd gifvit honom Svarta Örns orden. Hertigdömet Lauenburgs delaktighet i att förränta och amortisera en del af den utaf Danmark öfvertagna statsskulden har ledt till tvister mellan regeringen och deputeradekammaren. På en interpellation om sakens nuvarande ställning har regeringen afgifvit följande förklaring: Den hertigliga lauenburgska regeringen har icke erkänt det anspråk, som bli:vit stäldt på densamma om att öfvertaga en motsvarande del af den skuld, som enligt art. 8—10 af fredstraktaten i Wien af den 30 Oktober 1864 skall lemnas till Danmark, men har förklarat sig enig om att låta denna tvistefråga afgöras af den kongl. öfverappellationsrätten. I det lilla furstendömet SchwarzburgRudolstadt — 17!(, qv-mil med cirka 75,000 innevånare — har inträffat en financiell kris, alldeles af samma slag som i Preussen. Furst Albert har underrättat sina ,trogna ständer om, att årsräkenskaperna utvisa ett deficit på 224,000 gulden (den årliga inkomsten belöper sig till c:a 900,000), till hvars betäckande han föreslår en fördubbling af de direkta skatterna. Ständerna ha emellertid tillbakavisat alla regeringsförslag i denna riktning, hvarefter furst Albert upplöst landtdagen. Rörelsen i det lilla riket är stor, och det heter, att alla medlemmarne af den upplösta landtdagen skola bli återvalda.