Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 oktober 1869, sida 2

Göteborg d. 30 Oktober. Redan för några månader sedan hörde man ryktesvis omtalas, att den nye chefen för fortifikationsverket rufvade på planen alt anlägga ett fästningsverk vid inloppet af Göteborg. Denna tanke är i och för sig ej oriktig, ty det kan dock synas betänkligt, att en stad som Göteborg icke eger ens så mycket skydd under en inträffande politisk brytning — hvilken väl dock, bör man antaga, skall vara ganska aflägsen — att den obetydligaste fribytare skall kunna afhållas från obehörigt besök i vår hamn. Hade vi, hvilket lyckligtvis ej inträffade, blifvit inblandade i den sednaste dansk-tyska striden, så hade en enda liten preussisk kanonbåt lätteligen kunnat göra oss ett sådant besök, hvaraf hade kunnat följa en ganska allvarsam brandskattning. För en sådan eventualitet borde väl en stad som Göteborg vara betryggad Man erinre sig t. ex. de äfventyr, hvarför, under det sista Vestmakternas krig med Ryssland, åtskilliga finska städer voro utsatta. Ett sådant skydd innebär likväl något helt annat än stadens befästande uppå ett sätt, som kuude ställa Göteborg i kategorien af en befästad stad, hvilket, under krig, är en mycket farlig sak. Enligt vårt förmenande är det första skydd, som här borde sökas, närvaron af en eller annan monitor eller handkraftsbåt, som bevakade inloppet. Vill man hafva fasta verk, böra dessa ligga längre ut åt skären, hvarest klipporna öfverallt erbjuda naturliga stödjepunkter för förskansningar, vare sig att för dessa användas jerntorn eller andra bålverh. Den plan, som nu blifvit uppgjord, går i annan riktning, i det nemligen den lägger det påtänkta skyddet, som skulle bestå i ett öppet fästningsverk, långt upp i inloppet, eller vid Nya varfvet samt Å det midt emot liggande Rya Nabbe, beläget endast 1,809 alnar från Karl Johans kyrka och c:a 3,500 alnar från bamnen vid Stora Bommen. Såsom man kä k rividret ganska långt utanför dessa ti nade förskansniugar, och ligger här gemenligen ett ganska stort antal handelsfartyg. Det är oss följaktligen svårt att inse cm och i hvad mån ett par öppna jordverk, belägna så nära staden, kunna vara afnågot verkligt gagn. Fastmer frukta vi, att de kunna medföra åtskilliga faror, då de kunna möjligen blifva en förevändning, att betrakta Göteborg g såsom en befästad plats. Det är oss ock en gåta, huru dessa öppna verk skola kunna försvaras, enär de skulle lemna föga eller intet motstånd mot äfven en ganska obetydlig landstigningstrupp. Anmärkningsvärdt är ock, att planen icke blifvit underkastad riksdagens pröfning, enär man vill till den början som nu skulle göras, använda en liten disponibel fond om 60,000 rår, den s. k. ,En per millefonden, som är ställd under armeförvaltningen. Tydligt är likväl att med denna obetydliga summa ingenting at värde kan utföras, varande det väl alltså meningen att, sedan företaget blifvit begyndt, begära af riksdagen medel till dess fullbordande. Man torde dock missräkna sig, om man tror, att slika procedurer numera skola vinna främgång. Det har varit oss berättadt, att hvarken krigsministern, eller sjöministern eller andra anktoriteter på det militära området varit benägna för denna plan, hvadan man antagit, att den skulle förfalla. Men nu ty ckas åsigterna hafva blifvit föränlrade, då det talas om, att saken skall ara verkligen allvarsamt påtänkt, och att en del kronoarbetsmanskap skulle hitföras, sedan arbetena vid Rindön blifvit lyckligt fullbordade. Det är naturligtvis förmätet af oss, alt vilja fälla ett omdöme öfver hr fortifikationsgeneralens plan, särdeles då vi ej om densamma ega närmare kännedom; men här synes saken så lättfattlig inför det sunda förnuftet och någon lokalkännedom, att vi ej tveka uttala den mening, att förslaget är ett hugskott, och att dess utförande endast blefve ett nytt blad i våra olyckliga fortifikationsarbetens historia. Den nye chefen för detta verk må vara en skicklig ingeniör, men för bestämmande af läget för nya fästningsverk synes han icke vara rätte mannen. latar amn Mr