Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 29 oktober 1869, sida 2

K. Vet. och Vitterhetssamhällets Novembersammankomst.) (Forts. fr. föreg. n:r). Är man öfverens om nyttan och nödvändigheten af att på landsbygden ega tillgång på i läkekonsten kunniga qvinnor på sått jag ofvan föreslagit, så måste man äfven vara betänkt på utvägar att bereda undervisning åt dem, som vare sig på egen bekostnad eller med understöd från kommuner vilja egna sig åt yrket. Institutionens vigt fordrar i min tanke ovilkorligt, att denna undervisning ordnas och bekostas af staten, ehuru, hvad angår sjelfva undervisningen, dylik skulle äfven på enskild väg kunna beredas, derigenom att i större städer, der flera läkare äro bosatta, några af dessa förenade sig och bildade en skola. Uti de större provinsstäderna, hvarest länslazaretter eller kommunala sjukhus finnas, och der man kan begagna sig af det materiel tör undervisningen som polikliniken lemnar, är väl utan tvifvel det mest passande läget för dessa skolor. Lärarekrafter bör man kunna påräkna att erhålla, dels genom sjukhusläkarne, dels genom de militärläkare, som i allmänhet finnas flere i hvarje provins, och som kunna största delen af året disponera öfver sin tid. På detta sätt ordnade kunna ej läroanstalterna blifva särdeles dyrbara. Då lärokurserna blifva mindre ån hvad förhållandet är vid de nuvarande högre undervisningsanstalterna för män, blifver det ej någon fördel att förlägga undervisningen för fruntimmer till dessa läroanstalter. Naturligtvis ligger i de nu föreslagna undervisningsanstalterna intet hinder för, att om något fruntimmer önskar genomgå en fullständig kurs som läkare, hon, på sätt Kongl sundhetskollegium föreslagit, genomgår denna vid de nuvarande medicinska bildningsanstalterna, men få blifva väl de svenska qvinnor, som besluta sig derför. Fördelarne, igenom en förbättrad sjukvård, för den kommun, hvarest en dylik skola biefve anlagd, skulle inom kort visa sig så stora, att utan tvifvel fiera kommuner ej skulle tveka att göra uppoffringar för att erhålla dylika, och om de qvinliga läkarne, som all anledning är att tro, veta att förskaffa sig förtroende hos allmogen, bör behofvet af dylika inom kort blifva ganska stoct, dels för att ersätta de nuvarande barnmorskorna i mån af afgång, dels derföre att sannolikt många af dem, som innehafva platser, dervid det erfordras att vara ogift och fri från husliga bestyr, efter någon tids utöfvande af läkareyrket föredraga att öfvergå till familjlifvet. Långt ifrån att vara skadlig vore en dylik omsättning af stor nytta för barnens och familjens vård. Det vore väl en vinst ör det allmänna om, likasom hvarje ung men bör uppfostras och öfvas att med vapen försvara itt land, hvarje ung qvinna kunde uppfostras att skydda sin familj tör sjukdomar och att strida not dessa. IIar man dock blott en af de ifrågararande läroanstalterna organiserad ochi verksamset, är det ej synnerligt svårt att i mönstret efter lenna bilda flera, derest behofvet skulle göra sig kåpnbart. För en dylik skola ega vi redan på grund af n storartad enskild donation såväl undervisningsnateriel som lärarekrafter, ehuru dessa hitintills ndast till en ringa del af staten blifvit tagna i nspråk, nemligen såsom läroanstalt för bildandet f barnmorskor. Denna skola innefattas uti den jukvårdsanstalt, som af exekutorerna af kommersådet Sahlgrens testamente inrättades, och som eröll stadfästelse genom det af Kongl. Maj:t utfärade nådiga reglementet af den 3 Augusti 1789. åsom upplysande i det hänseendet tillåter jag mig neddela, hvad jag haft tillfälle anföra uti ett till gl. sundhetskollegium afgifvet utlåtande af den 31 (Föredrag af professor, d:r G. Ujort, vid F 1