dod modelst blomsterkastning och framopningar. UTRIKES. FRANKRIKE. . iges, att regeringen hade tagit de st omfattande åtgärder mot de tilltänkta nstrationerna den 26 dennes. Polisen Pietri hade dagen förut genom på gathörnen låtit offentliggöra ) 1 1 betraktande af de agitationer, som redan mer in en månad förekommit för at till i morgon åstadkomma folksamlingar på allmänna platser, anse sig auktoitelerna förpligtigade att underrätta beingen i Paris, att det vidtagits åtgärder för att häfda aktningen för lagen och verksamt betrygga det allmänna lugnet och ordningen. De goda medborgarne anmodas derföre att taga sig till vara tör en obetänksam nyfikenhet och icke utsätta z för de följder, som möjligen kunde mma genom användandet utaf lagen af den 7 Jan. 1848, hvars bestämmelser här nedan meddelas. Denna Jag, som är undoriecknad af de dåvarande republikanska statsmännen AÄrago, Garnier-Pages, Marie, Lamartine och Ledru-Rallin samt nationallorsamlingens president och sckreteraimmer i 3 artiklar, att alla oflentliga folkskockningar äro förbjudna, att i händelse af sådane en polistjensteman eller någon annan af regeringen dertill bemyndigad person, bärande den trefärgade fanan, skall infinna sig på stället, der havs ankomst skall tillkännagifvas med trumhvirslar, samt att det i händelse af upplopp skall ställas två uppmaningar till folket att sprida sig, hvarefter den beväpnade styrkan skall inskrida. In varning af sådant slag, stödjande sig på en af framstående republikaner undertecknad lag, var utan tvifrel synnerlin lämplig. etton medlemmar af venstern ha den 25 och 26 dennes haft möten hos Jules Favre, som det heter, för att diskutera partiets operationsplan under den förestående sessionen. Ehuru det i flera frågor visade sig oenighet mellan de moderata de socialistiska republikanerna, öfverm man dock om att genast vid öppdet af lagstiftande församlingen tilli va en interpellation angående elben att genomföra 17S9 års gruudsatser, hvilka stå i spetsen för författningen Hu 1552, men som dagligen brytas af reoringen. ENGLAND. limes för den 23 dennes innehåller en ledande artikel om den allmänna europeiska situationen, hvars halft satiriska och ironiska, halft allvarsamma och förmanande ton väckt supposition om, att den kunde stödja sig på särskilda upplysningar från den engelska utrikesministören, och vara beräknad på att fista utlandets uppmärksamhet på en för freden farlig vindning i Frankrikes utrikes politik, nemligen denna makts hemliga transaker med kabinettet i Petersburg, hvilka skulle gå ut på att spränga det hittillsvarande förbundet mellan Petersburg och Berlin, samt att isolera Preussen. Det är icke osannolikt, att man i vissa engelska kretsar har sysselsatt sig med gissningar a! sådant slag, ty eljest skulle väl ,, Times st hafva gjort dessa förhållanden till föremål för en ledande artikel, ej heller med så mycken värme hafva uppmanat grefve Beust att söka vänskap med Preussen, ,Osterrikes bästa allierade på kontinenten, efter hvad , Times påstår. Af ett förut meddeladt telegram från Paris synes, att den ifrågavarande artikeln i imes? äfven väckt stort uppseende i nkrike, samt att den officiösa ,Patrie af denna anledning förklarat, att den kejliga regeringen icke söker krig, eller vil inläta sig på någon äfventyrlig poliUlk, utan att den är belåten med de förhållanden, hvari den nu står till de särIda nationerna, och att den i verldsfredens intresse t. o. m. önskar, att det måtte komma till ett vänskapligt förhällande mellan Preussen och Österrike. Då det föröfrigt i telegrammet heter, att arliken i ,Times handlar om ,,en hemlig öfverenskommelse mellan Frankrike och and, så karakteriseras dermed den sa tidningens yttranden på ett alldeles felaktigt sätt. Times anför nemligen ryktena eller suppositionerna om förhandlingar mellan Frankrike och Ryssland endast som ett bevis på den alltför stora fantasion hos vissa politici. Efter att hafva framhållit, huru det af många antages, alt det inom kort måste komma till ett stort krig, och huru det då är nödvändigt att i förväg försäkra sig om. allianser, heter det i fortsättningen af ar-.. tikeln: ankrike och Preussen förmodas naturligtvis omma att stå i stridens främsta leder. De de tvenne starkaste staterna i Central-Europa, en af dem måste blifva den starkaste. Spelets emellertid för dem alltför lika, och en iminstone har derför, innan han ville våga tärningskast, i tre år sett sig om efter hjelp, som kunde bringa balancen att luta öfver åt hans 12. Lrankrike har ingen benägenhet att ensam a striden; det har icke någon pålitlig vän i med undantag af grefve Beust, och det ke, huruvida häm gheten eller tacksamr den starkaste känslan hos Italien; ty om raukrike gjort italienarne qvitt Österrike, tillio —— — —— —