Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 oktober 1869, sida 3

n traktelser med ord at ren metall, både tilI . innehåll och klang. Så hafva vi ock omnämnt det femte häf-Itet af tidskriften Framtiden, hvars frisinnade uppfattning af tidens frågor, relit giösa, politiska och sociala, gör denna tidesskrift i viss mån till en föreningslänk för . alla, som tillhöra denna riktning, hvilken a vinner i vårt land alltefter anhängare och isom derföre utan tvifvel för sig eger ,fram-Itiden. Detta Framtidens femte häfte inr Inehåller, bland annat, en politisk uppsats: 21,,den nya representationen och regeringen, som väckt icke ringa uppmirksamhet, då tdo ämnen, som här beröras, hittills varit j nästan uteslutande förbehållna å dagbladslitteraturen. Uppsatsen ,tidstecken i den nyaste statsvetenskapliga litteraturen, af A. Hedin, visar huru ,tiden framgår, med säkra, om ock mer eller mindre snabba steg, mot demokratien, vittnande på samma gång om författarens beläsenhet och sklara tankegång. Af Framtidens nyss ut-I komna 6:te häfte känna vi ännu ej mer än uppsatsernas rubriker. Svensk Litteraturtidskrift har, såsom man känner, sednast öfvergått till doc:n d:r Hans Forsell, och har dermed äfven kommit i både goda och kraftiga händer. Dess sednast utkomna häften, 5:te och 6:te af innevarande årgång, innehåller följande: Lyrik — flera täcka och varma smärre Askaldestycken af Fjalar; Ann i Åsvensk verskonst af M. Dalsjö; litteraturhistoriskt af C. Virsn — en yngre, ädel kristställare, som skall, hopoch högstämd sh pas vi, framträda alltmer i vår litteraturs örgrund; den tyska historieskrifningen rörande Gustaf II Adolf och Trettioåriga skriget af S. Hammarstrand; Lärobokslitteratur af II. F.; Om ordnandet af det rättsliga försvaret (anmälan af notarien Beckmans skrift om ett advokatstånd) af A. R, samt slutligen en uppsats af prosessor I. Rydin, kallad ,,de nya lärorna om svenska medborgares värnepligt, hvari den aktade författaren söker gendrifva deras uppfattning, hvilka ansett de gamla s. k. knektekontrakten, hvarpå vårt indelta infanteri hvilar, innebära binder emot en utsträckning af värnepligten så långt, latt denna pligt kan erhålla karakter af vutskrifuing. ö Framställningen är riktad mot dels reservanterna mot 1869 års militärutskotts betänkande, dels en afhandling i ,Fram-: itiden af kapten Julius Mankell, och lärer väl icke komma att förblifva obesvarad. Frågan lärer väl här bero på, oni och i hvad mån ett kontrakts bokstafslyI delse eger bindande kraft gentemot föräånÅrade tidsförhållanden och den af kontrakstet oberoende behandling, som saken vid I många tillfällen sedermera rönt. Enligt vårt förmenande har prof. Rydin — oaktadt han derpå nedlagt en god del advokatyr — icke förmått häfva de skäl, som blifvit bygda på rotekontrakternas ordalydelse; hvaremot hans framställning af det! sätt, hvarpå saken blifvit behandlad affl statsmakterna, redan kort efter indelnings! verkets slutliga bildande, synes oss varafs värd synnerlig uppmärksamhet. För egen del önska vi, att statsmakterna måtte il denna vigtiga sak ega fria händer, men f af denna uppriktiga önskan må vi ej låta ; Vv 5 0 5 t oss förledas att förbise eller underskattad helgden at ingångna, kontraktmessigt affattade förbindelser. En fullständig, rättslig lösning af denna tvistefråga är alltså mycket angelägen, och om prof. Rydin har dertill bidragit, med den skarpsinnighet och sakkunskap som utmärka honom, så är likväl den afgörande domen ännu icke fälld. Om de många special-tidskrifterna, så-t som Hygixa, för medicinen, statistisk tidskrift, tidskrift för matematik och sysik,s för byggnadskonst, för veterinärkunskap,e m. m. vilja vi här icke för tillfället orda. Anmärkas bör dock, att få länder tordeI uppvisa så många landtbrukstidskrifter some Sverige, i det nästan hvarje hushållnings-su sällskap har sin månadseller qvartalskrift,f hvartill komma åtskilliga andra. Man har k uttalat önskan om att koncentrera allas dessa tidskrifter i en enda centralskrift, b hvilken borde, antaga vi, utgifvas genom . kongl. landtbruksakademiens försorg, men sd detta skulle, enligt vårt förmenande vara så en förlust för landet, då dermed de friak lifsyttringarne i landets skiljda delar skulles förqväfvas. — Eget är, att för handtverf kerierna ännu ingen tidskrift uppstått, I hvaraf flera finnas, särdeles i Tyskland. Bland tidskrifter på den allmänna bildningens område ner man den varmt och ädelt hållna Tidskriften för hemmet, tillegnad nordens qvinnor. Denna tidskrift, som är hufvudsakligen redigerad af några h fint bildade damer, utgör icke blott en ank genäm och nyttig läsning i hemmet, utan ock en betydelsefull länk i utvecklingen af b flera bland tidens sociala frågor, särdeles den stora frågan om qvinnans ställning och hennes behörighet att utföra äfven andra värf än barnkammarens eller guvernantens, så vigtiga dessa än må vara. Vi hafva också i Sverige gjort stora framsteg detta hänseende, både i opinionen och i handling, och hafva deraf skördat goda a frukter. Särdeles gäller detta om qvinnans he iträde i lärarekallet, hvilket hos oss skett v större utsträckning än kanske i något an-Ny nat europeiskt land. Under det man t. ex. åf Tyskland teoretiskt bevisar, att qvinnan ssn omöjligt kan vara passande för lärarekal-k oo AN 2 a or oÅ