Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 oktober 1869, sida 3

tts ka nna itar ch rg ide nt. :ne da kat an und de ej ng. sapå. ille ska er i com eta C Blandade ämnen. ytt barnsjukhus. År 1861 beslöt styrelsen r den offentliga sjukvården i Paris att göra försök med att uti ett improviseradt sjukhus vid hafskusten behandla 100 barn, hvilka ledo afskrofler. Man valde ett ställe vid stranden, i närheten af Calais, kalladt ,,Berck sur Mer, fyra mil söder om Boulogne, hvilket utmärker sig för en jemn, sandig strandbädd utan rullsten eller dy. Då resultaterna af de sjukas behandling härstädes medelst sjöbad och vattenkur visade sig vara mycket tillfredsställande, beslutades att uppföra det blifvande hospitalet å nämnde ställe. Sjukhuset har i år blifvit invigdt af kejsarinnan och den kejserlige prinsen och erhållit namnet ,Hopital Napoleon. Hospitalet, som är beräknadt på att upptaga så godt som alla fattiga, skrofulösa barn, hvilka förut intagits uti Paris tvenne barnsjukhus, är uppfördt i form af en öppen fyrkant, hvilkens öppna sidor äro vända mot hafvet. Den ena af de båda flyglarne är Bestämd för gossar, den andra för flickor och den mellersta afdelningen innehåller badlokaler m. m. Dessutom finnas bostäder för läkare, bestyrelsen och för de barmhertiga systrar, hvilka besörja sjukvården. För att de sjuka äfven skola kunna begagna baden under vintren har man inrättat en stor badbassin under tak, i hvilken hafsvatten införes genom en rörledning och som uppvärmes af ångförande rör. Utom denna bassin finnas varma bad, ångbad, salar för vattenkur och 2 gymnastiklokaler, hvilka äro byggda så, att de under sommaren kunna tjena till förvaringsrum för kläderna under badningen. Hospitalet kan emottaga 700 sjuka och har kostat, i förening med de förberedande försöken, omkring 212 millioner francs. Funnet Mammuth-skelett. Man har vid gräfningsarbetet för Kursk-Charkowska jernvägen i Ryssland, vid stationen Nikolskaja, i närheten af Kursk funnit ett helt skelett af Mammuth-djuret. Universitetet i Charkow har ditsändt en person, för att taga skelettet om hand och föra det till museet derstädes. Hårhandeln utgör i Nordamerika numera en betydlig och vidsträckt industrigrenEnsamt i Nevyork sysselsätta sig mer än 20 kända firmor med håraffärer. Flätor af 20 tums längd betalas med 50 dollars pr skålpund, hvaremot sådana om 40 tums längd betinga 120 dollars. Detta höga pris har föranledt spekulationen att vara betänkt på någonting, som kunde ersätta håret; bland sådana ämnen är jute, ett slags hampa, det brukligaste. Men äfven denna artikel blef för dyr och måste vika för ett slags bast, som, när det torkas, kammas och oljas, uppfyller sitt ändamål. Det sistnämnda fabrikatet går under namn af ,japanesiskt hår. Frisör-räkningarna spela nu för tiden ingen obetydlig roll, då en chignon betalas med 2—10 dollars och deröfver; de enskilda lockar, som falla ned på axlarna, kosta 2 till 6 dollars; frisering för en gång beräknas från 2 till 5 dollars? Stor grafstöld. Enligt en korrespondens till ryska börstidningen från Grodno, utgör för närvarande derstädes en stöld ifrån furst Sapichas graf, som förnummits vid nedrifvandet af det forna Kartheuserklostret i kretsen Prusany, dagens mest brännande fråga. Ifrån nämnda graf hafva nemligen försvunnit en gördel, värd två millioner, en mössa, skattad till 600,000 rubel, m. fl. dyrbarheter. Så väl för den kolossala summan, som cmedan från Polen ett rykte blifvit utspridt, att stölden skulle föröfvats af dervarande ryssar, har frågan väckt synnerlig uppmärksamhet. Det nämnda klostret var en stiftelse af den berömde kansleren för storfurstendömet Litthauen, furst Leo Sapieha, och invigdes i början af 17:de århundradet. Det var en kolossal byggnad, som man i första ögonblicket, att döma af murarne, tornen och skottgluggarne, kunde taga för en gammal fästning. Furst Sapieha dog 15 eller 20 år efter klostrets invigning, men hans lik fördes fördes först 150 år derefter till klostret, och hans likkista inneslöts på en plats i muren, som ett praktfullt porträtt af den aflidne utvisade. Efter 1831 upphäfdes klostret, och kyrkan inrättades till en vanlig församlingskyrka. Är 1867 befallde regeringen, att kyrkan, iör det skadliga inflytande den utöfvade under upproret, skulle tillslutas och byggnaderna nedrifvas. Vid raserandet, som på vissa vilkor öfverlemnades åt en forsttjensteman, erfors, att de nämnda dyrbarheterna icke mera funnos i kistan. De tros redan för längre tid sedan hafva blifvit stulna. Jätte-potatis. För red:n af P.-T. hafva blifvit förevisade tvenne stycken potatis, af hvilka den ena vägde 192 och den andra 177 ort. Dessa förvånande prof på en ovanlig växtlighet äro uppvuxna i grannskapet af hufvudstaden, på egendomen Ulfsunda, arrenderad af hr K. Bennet. Potatisen planterades efter amerikansk metod, d. v. s. så, att den lägges ofvanpå den tillredda jorden, hvarefter jord påfylles till dess det bildas 1 alns höga kupor, i mån af att stjelkarna skjuta upp, så att endast de öfversta bladen på stjelkarna stå ötver jorden. Denna påfyllning förnyas till medlet af Juli månad, hvarefter kuporna äro färdiga och stjelken får växa så högt han förmår. Huru man fångar en solstråle. Hittills har man ansett det för en trosartikel, att när ett ljus släckes befinner man sig i mörkret. Den nyare vetenskapen lär oss emellertid att detta alldeles icke behöfver vara fallet, i det vi tvärtom förmå att flytta ljuset bort från den källa, som frambringar det. Som bevis derpå tjenar en liten nätt leksak, uppfunnen af Harrey och Reynold. Den består af en ask, som innehåller slera glasrör, fyllda med åtskilliga ämnen, hvilka i sig upptaga lju set, såsom svafvelförbindelserna af calcium, stron tium och barium. Genom att utsätta dessa föl ljuset, lika mycket om de bestrålas af solen, gas eller ett stycke brinnande magnesium, insupes lju set i en så hög grad, att man med tillhjelp a glasrören i ett mörkt rum tydligt kan se på uret hvad klockan är. Från hvarje rör utstrålar et ljus, som efter dess olika innehåll är af olika färg Några rör gifva rödt, andra blått och andra åte grönt sken, hvilket sista är det klaraste. Brottningskamp med en qviana. För nå gra dagar sedan var en talrik publik samlad p. en gata i Köpenhamn utanför ett hus, från hvar andra våning man hörde ett starkt oväsen. De försiggick en brottningskamp, sade man, och ti och med mellan en dam och brottaren Kempf, oc publiken var så animerad som vid en vanlig brott ning. Visserligen såg man ej någon brottare, me man tog fantasien till bjelp, tillkännagaf sitt bifa eller sin missbelåtenhet, allt efter som ryktet visst att förtälja huru segren lutade åt den ena elle den andra sidan. Entreen kostade ju ingenting och endast då larmet bland åskådarne blef fc starkt, påbjöds lugn af några tillstädesrarand poliskonstaplar. Och en brottningskamp ogde verl