Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 oktober 1869, sida 3

(Från Stockholm.) Affärslif:. I rädhusrätten i Lördags förekom tt mål melian en handelsbokhällare Eklund och handlanden, kommissionären Aug. uberg, den sistvämnde omnämnd i poliskommissarien Cederborgs, ill öfverståthållare-embetet ingifna rapport, såsom varande en bland dem, hvilkas affärsverksamhet lemuar åtskilligt öfrigt, i betalningsväg, att önska. Den af hr Eklund, genom sitt rättegångsbiträde, löjtnanten 0. Creutz, ingifna stämningsansökan, innehöll hufvudsakligen följande: För någon tid sedan hade hr E. i någon tidning läst, att en per-J son, som kunde ställa säkerhet tör sig, skulle erhålla god anställning såsom rese-expedit. Infinnande sig efter den i annonsen uppgifna adressen hade E. träffat hr Öberg, hvilken förklarat sig vara annonsören och, sedan E. öfverlemnat hela sin kassa. 330 rdr, 3 svenska statens jernvägsobligationer och en af storhertigdömet Finlands premieobligationer, hade E. blifvit installerad i sin tjenst, och, till en början, skickad till Vesterås med en mängd räkningar, för att indrifva penningar. Dit anländ, hade han emellertid ej kunnat påträffa en enda af de personer, hvilkas namn räkningarne upptogo, utan hade han i stället fått veta att några personer med de å räkuingarne uppgifna yrken och namn ej hvarken funnos eller funnits i Vesterås. Återkommen, hade E. nu fordrat att återfå sina penningar och obligationer, men principalen var ej i tillfälle återlemna någotdera. Härefter stämd till öfverståthållare-embetets kansli, blef Öberg, sedan han (som ej kunde neka för mottagandet af säkerheten, enär han å penningarne lemnat en förbindelse och å obligationerna ett recipisse) erkänt skulden, ådömd att, vid utmätningspåföljd, genast utbetala såväl penningar som obligationer. Ingen uppgörelse skedde och nu skreds till utmätning, men den som intet hade att taga det var hr Öberg. HN Såsom svar å stämningen, förklarade hr Öberg det mesta af hvad i densamma uppgifvits rörande ,.affären mellan honom och käranden, vara osannt. Han bade visserligen mottagit såväl de 330 rdr:ne som obligationerna, men endast för att använda som honom godt tycktes; han hade aldrig skickat hr Eklund till Vesterås och slutligen hade han alltid varit villig ,uppgöra i godo, men Eklund hade varit så envis, han ville processa. Löjtnant Creutz, hr Eklunds ombud, förklarade efter detta Öbergs svar, att hans klient, som ej ville skada hr Öberg, vore villig ingå förlikning, såvida Öberg sednast inom 14 dagar uppgjorde saken i godo. Detta skyndade sig Öberg äfven att gå in på, med trovärdig uppsyn försäkrande, att han ej skulle markera. (Från Ystad.) En ulf i fårakläder har, berättar Skånska I Telegrafens för i Lördags, f. n. fått qvarter i stadshäktet härstädes. För 14 dagar sedan hitkom från Bornholm en person, som uppgaf sig het: Olsson, i sällskap med entegelhandlare Jens Chri stienssen från nämnde ö, och tog in på Hotel dr Sud. Olsson, som gjort en utflykt till Bornholn ör att roa sie. utgaf sig der för baptist och myc