Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 oktober 1869, sida 2

des VI ICKE Utet al toljande invanamng Aftonbladet mot vår framställning, hvilken vi betraktade blott såsom en närmare utveckling af inbjudarnes egna ord, då nemligen A.-B. yttrar: Mot denna ofantliga ,,omfattning, som ,,begreppet högskola, när det är fråga om hufvudstaden, kan och bör ega, kan anmärkas, att om ett universitet må sägas betyda en universell högre bildningsanstalt, det ej derför saknar en af sitt eget ändamål bestämd organisk begränsning, som derifrån utesluter den egentliga fackoch tillämpningsskolan. Må man ej skilja åt, hvad naturligen hör samman, men ej heller hoptvinga sådant som bäst hvar för sig fullföljer sina särskilda uppgifter! Dessutom tillkommer här den vigtiga omständigheten, att statsinstitutioner, som ej blott till grunddragen utan ända in i den yttersta detalj regleras af statsmakten, ju ej kunna så utan vidare omständigheter sammanfogas med en privat anstalt, ett ,,fritt universitet. Ått detta likväl i de förra kan ega ett i många hänseenden vigtigt stöd, är ej derföre mindre visst. Att åtskilliga af de utaf oss anförda institutionerna äro tillämpningsskolor må medgifvas, likasom att dessa icke gemenligen ingå i begreppet högskola. Men äfven tillämpningsskolan, likasom den vetenskapliga skolan, eger ett högre stadium, hvilket man gemenligen betecknar med ordet akademi, och i detta stadium tillhör hon högskolan. Derföre hafva vi ock, i vår föregående uppsats, med afsigt undvikit ordet skolak, då vi nämnt t. ex. krigs-akademien, handels-akademien m. m., dermed åsyftande i förra fallet icke krigsskolan på Carlberg, hvilken, efter vår uppfattning, står utom högskolan, utan krigshögskolan vid Marieberg, som deremot borde inlänkas i det system, hvarom här är fråga. Så afse vi ock med handelsakademi ett sådant högre stadium af den merkantila bildningen, som bör ingå i en högskolas undervisning. Li anse det vara af stor vigt, att dessa studier, åt hvilka man hittills gifvit en underordnad plats, i det man skjutit dem åt sidan, såsom varande ,öfningar, eller ,hörande till tillämpningsskolan, må se sin rätt bäfdad att ingå i högskolan. Först när denna rätt blifvit vunnen; först när de praktiska studierna, likasom de estetiska ,öfningarne, erhålla sin högskola, likaväl som de s. k. ,lärda studierna, först då skall man fullt erkänna äfven deras rätt att i elementarläroverket erhålla sin grundläggning. Och först när man uppnått detta mål, skola de högskolor eller ,,akademier, som vi lyckligtvis redan ega i hufvudstaden för, exempelvis, bildande konst och musik, kunna från sig afsöndra de s. k. principklasser, hvilka icke tillhöra dem. Likasom lärdomshögskolan fordrar ett visst kunskapsmått (, mogenhet) för inträde, så skola nämnda akademier göra detsamma. l. Detta kraf kan dock helt enkelt uppfyllas dermed, att deras kurser så ordnas, att förstudierna måste vara undangjorda, derest en lärjunge skall kunna hafva någon frukt af de utstakade kurserna. Aftonbladet anmärker vidare, att de omnämnda institutionerna äro stats-inrättningar, som regleras af statsmakten, hvadan de ej kunna ,,utan vidare omständigheter sammanfogas med en privat anstalt, ett , fritt universitet. Detta tal är oss en gåta. Inbjudningen har ju upptagit dessa institutioner; skola de nu lemnas å sido? detta gå till? Skall den nya högskolan anställa nya lärare i t. ex. medicin, oaktadt man redan har Carolinska institutet? Eller skall läkarekonsten alls icke ingå i den nya anstaltens undervisning? Och skall den verkligen vara en ,privat-anstalt? Då borde den blifva anlagd! så som fera dylika anstalter, dock af mindre omfattning, i Amerika, hvarest några skickliga män bilda en ,,College, hvari de upptaga betalande lärjungar, alldeles såsom det sker med våra privatskolor. Men då blir det ej längre fråga om en hufvudstadens högskola, utan om en högskola i hufvudstaden, för vissa bestämda läroämnen, ungefär sådan som den d:r M. Schäck öppnat för fruntimmer. ! Detta vore en privat-anstalt, men såsom sådan har man väl näppeligen kunnat uppfatta en plan, för hvars realiserande man äskar bidrag från kommunen och från hela landet. Att säga, det statsinstitutioner icke kunna inlänkas i en , fri högskola eller akademi, är ett misstag. Begreppet fri kan väl här ej betyda något annat än: 1:0 fritt tillträde och afgång; 2:o fritt val af lärokurser. Vi kunna ej se något hinder för denna frihet i läroanstalternas egenskap af statsinstitutioner. Den tredje friheten, som vore kostnadsfrihet, vinnes till och med lättare genom de sednare. Det är oss ofattligt — vi upprepa det — huru man här skulle kunna undvara sstatsinstitutionernak. Utom det att anställandet af nya och serskilta lärare för högskolan, i de många läroämnen, som dock alltid här måste förekomma, blefve förenadt med ofantliga kostnader, blefve det helt visst svårt att erhålla alla de bebehöfliga lärarekrafterna. Äfven nya lärosalar skulle åstadkommas, då man icke vill begagna sig af statsinstitutionerna, att ej tala om den undervisnings-materiel, hvarpå de sednare ega tillgång uti sina rika samlingar. Sannerligen: skall man kunna göra sig oberoende af allt detta, så fordras det ej blott fonder på flera millioner, utan ock många krafter dessutom. ,Det är välbetänkt, yttrar StockholmsPosten, att alla frågor om organisationen (af högskolan) blifvit lemnade åsido, för att lämpas efter blifvande tillgångar och 111 och huru skall 2 k o n