Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 26 oktober 1869, sida 1

— Ni skali konma och höra hvad Berdou bar att säga, återtog Marcelle och förde dem in i sale ex, der cagoten tycktes ifrigt sysselsatt med att tara mått. Ilan kastade en misstrogen blick på (iavarnie, och det var med någvu svårighet, som herr de Lestrelle kunde öixerlala honom alt upprepa sitt m att Gavarnie smålog g deråt i sin fasta tro på folkets sunda förstånd och ädelmod, amt kanske äfven i medvetande at sitt inflytande inom slottet. Besyunerligt nog tycktes äfven herr de Lestrelie ej vilja tro Bernadons ängsli iga varning. Antingen hade Gdrarnie ingifvit honom sin egen förtröstan, var ban så uttröttad genom sin själsspänning, att han iustinktst vägrade ent Difea oro! Marcelle deremot blef allt mera ölvertågad om att Bernadon hade rätt, och hon blickade upprörd från den ene till den andre, samt uudrade öfver att de kunde vara så känslolösa, isynnerhet hennes fader. IIerr de Lestrelle tackade och afskedade Bernadou samt vände sig till Gavarnio med dessa ord: IIlrilket öfvermått al oro möjligheten af en fara kan väcka hos ie MO fm 2 At