Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 23 oktober 1869, sida 2

Göteborg d. 23 Oktober. Det lider intet tvitvel, att ju en prest bör ega kunskaper, och detta ej blott på det theologiska området, utan ock i de läroämnen, som tillhöra den allmänna bildningen. Ja, vi vilja gå ännu längre, i det vi antaga, att presten bör besitta äfven en god praktisk insigt och duglighet. Hans kall, i stort betraktadt, är nemligen ej blott att på helgdagen hålla en predikan efter en viss traditionell uppställning, eller att döpa barn, förrätta vigsel och begrafningar efter handboken — ty allt detta kan en äfven mycket medelmåttig förmåga utföra — han behöfrer, för att vara hvad han bör, känna menniskoandens behof, och detta ej genom lexor, utan genom eget studium, han behöfver känna lifvets kraf, han bör ej stå svarslös inför en bildad allmänhet rörande tidens frågor, på det ena eller andra området; han bör, i och för sin ställning inom kommumen, känna de föreskrifter, som här skola tillämpas; han bör slutligen äfven kunna gifva råd och anvisningar åt församlingen rörande dess dagliga sysselsättningar. Icke minst skulle det vara honom nyttigt att, efter föredömet af den kristna församlingens förste lärare, ega en yrkeskunskap, som kunde ej blott göra honom mindre beroende af församlingens ,,offer, utan ock sätta honom i stånd att med sitt eget lif förelysa menniskorna i fråga om arbetsamhet, förnöjsamhet och det fromhetens sinnelag, som i dessa dygder eger sin näring. Detta är icke små fordringar på en