Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 21 oktober 1869, sida 2

stes dock genast i vatten. Vintern synes emellertid härmed ha skickat oss sitt första allrarligare förebud. — Föreläsning. ÅAmanuensen d:r Eichhorn började i går afton den annonserade följden af populära föreläsningar öfver ett århundrade i vår konsthistoria. Föreläsaren inledde sitt föredrag med några anmärkningar om konsthistoriens nära frändskap till litteraturens och odlingens historia och ansåg att dessa tre tillsammans utgöra den egentliga kärnan af verldsbistorien. Han yttrade detta för att förklara hvarföre han i sina utkast skulle komma att ganska mycket beröra älven odlingen hos vårt folk under det ifrågavarande tidskiftet, från drottning Kristina till. Stockholms slotts invigning (1754). Ämnet var fosterländskt och egde derför, ansåg han, för svenskar ett särskildt intresse. Den tid, som i konsthistoriskt hänseende skulle granskas, erbjöde för öfrigt en både omfattande och märkvärdig kor Föreläsaren öfvergick derpå till en kort inledning, skildrade våra äldsta konstminnesmärken, hällristningarne, sannolikt ett verk af bronsålderns folk och sålunda uppgående till tiden omkring Kristi födelse, om ej ändå längre. Derpå omnämndes runstenarne, ett äfven ur konstnärlig synpunkt märkligt fält för forskaren; de tillhöra hufvudsakligen tiden kort efter kristendomens införande och deras egentliga blomstringstid infaller under åren S0O0— 1200. Såsom särdeles märkvärdigt anfördes det förhållande att hela fornnordiska sagor finnas på dem bildligt antydda, såsom nyligen af prof. Säve visats vara fallet med ett parrunstenar i Södermanland, som skildra sagan om Sigurd Fafnesbane. Den romanska stilens karakter framhölls i några korta drag, och dess vigtigaste lemningar bland vårt lands byggnader omtalades. Äfven dess skulptur och måleri vidrördes. Efter en kort esterblomstring gaf den vika för gotiken eller den gotiska (orätt götiska) stilen, tom äfven betecknades i sina hufvuddrag och hvars historiska förutsättningar antyddes. Upsala domkyrka, begynt 1287, var i Sverige det törnämsta minnesmärket af denna konstform. IIerrliga och talrika verk har den tidigare gotiken äfven lemnat på Gotland. Dess plastik och måleri, som ofta uppuppträdde i förening, ett för stilen betecknande drag, finnas äfven särdeles talrikt representerade hos oss i dopfuntar, grafhällar, helgonbilder, altarskåp, takmålningar och dylikt, hvilka slag af konstverk alla närmare genomgingos och beskrefvOS. Från Italien utgick öfver Europa renaissancen, som frigjorde andarne från medeltidens bundna och förtryckta läge. I Sverige är Gustaf Eriksson Vasa de nya ideernas målsman, och äfven på konstens område genomför han renaissancens verk. Han och hans söner, alla konstnärligt bildade, bygga ett stort antal präktiga slott och fästen, och utveckla på detta område en förvånande kraft och verksamhet. En del af dessa byggnader uppräknades, och deras mästare omnämndes. Tiden efter 1600talets början betecknades som den inbrytande barockens. Karl IX:s och Gustaf Adolfs konstnärliga företag och mästare omtalades i korthet. Denna inledande föreläsning, som i korta och kraftiga drag framställde en kuiturbild för den period af vår historia, som föregår den tid, hvilken hr E. kommer att speciellt afhandla, var lika sakrik som lättfattlig. Ett och annat af hvad som här förekom, hade bort upplysas genom plancher, och vi hafva försport, det hr E. är betänkt på att åstadkomma sådana för den rekapitulation af föredraget, hvarmed nästa föreläsning skall begynna. Denna kommer at i öfrigt omfatta drottning Kristinas regering, och skall, sävidt möjligt, belysas med teckningar och gravyrer. Föreläsningen var i går afton föga talrikt besökt. Det vore ledsamt, om deri skulle ligga ett tecken dertill att allmänhetens intresse minskats för de offentliga föredragen, men det torde blifva annorlunda, sedan man erfarit att de nu började föreläsningarne äro både lärorika och underhållande. Vid förfrågan om tiden uttalade de i går samlade åhörarne sig för bibehållande af tiden kl. 6—7, men tycktes dock ej vara obenägne för dess förändring till 7—8, hvilken också torde med nästa vecka komma till stånd. då man för nästa Lör