Med några allvarliga, ömma ord sade herr de Lestrelle henne hvarför hon hade blifvit tillkallad och tystade sin ifriga maka, medan Marcelle samlade mod för att tala. Hvar och en ölverraskades af de första ord hon yttrade. — Madame, sade hon och vände sig till markisinnan, -— om herr de S:t Nist gifter sig med en rik brud, skulle då ej Paulette och Maxime få återkomma hem? En glimt af glädje flög öfver herr de Lestrelles ansigte, då han märkte hennes välvilliga tanke, ehuru han aldrig kunde tro att madame de S:t Nist hade uppoffrat sina döttrar; men han hyste motvilja för klostren, utom såsom skolor. Madame de S:t Nist läste äfven Marcelles tankar och insåg de vilkor hon ämnade uppställa. Marcelle hade gifvit henne fördelen, men hennes stolta lynme hindrade henne att begagna den. Ingeen utem hon sjelf kände de hårda umbärannden, hvartill fattigdomen nödgat hennoe, och hon hade ej hast annat val än adtt sända sina döttrar till ett kloster, sopm emottog medellösa adeliga flickor. Desssutom hade hon aldrig älskat sina döttrar, och att få dem tillbaka endast för attt