Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 20 oktober 1869, sida 2

ramgång och anseende utomordentligt vigiga, att tillgång finnes på lärare med framstående förmåga. Innan högskolans verksamhet tager sin örjan, skall föreningen hafva att för henne! fastställa grundstadgar, innefattande de för nennes organisation och verksamhet nödiga bestämmelser, angående högskolans styrelse i och ekonomiska förvaltning; lärarnes tillsättande och entledigande, deras åligganden och rättigheter; läroämnena och deras ördelning på de särskilda lärarne; den studerande ungdomen, hvad som erfordras för att blifva inskrifven såsom lärjunge, och på hvilka vilkor det må vara tillåtet för andra att begagna undervisningen; beskaffenheten af och sättet för de kunskapsprof, som lärjungarne må vara berättigade att undergå, och de vitsord, som deröfver skola meddelas; med mera dylikt. Inbjudarne öfvergå nu till den vigtiga frågan om de ekonomiska vilkoren för högskolans tillvaro och anföra i detta hänseende följande: Då vi nu gå att yttra oss om den ekonomiska sidan af saken, vilja vi till en början erinra, att en af anledningarne hvarför hittills föga eller intet ifvit gjordt till förverkligande af tanken på en högskola i Stockholm, utan tvifsel är en öfverdrifven föreställning om dermed förenade kostnader. Årliga utgifterna för denna högskola, tänkt i hennes största utsträckning, äro visserligen stora, ehuru de äfven då ej uppgå till högre belopp, än som motsvarar räntan å anläggningskostnaden för några få mils jernväg. Men högskolan kan ej på en gång uppnå en sådan fulländning, och till följd deraf blifva äfven de större kostnaderna endast så småningom af nöden. Särskildt har säkerligen tanken på alla de byggnader, som man föreställt g behötva uppföras, väckt farhågor. Dessa äro likväl i hög grad öfverdrifna; ty, utom det att utgifterna för sådana byggnader, när de en gång behöfva uppföras, utan tvitvel ej på långt när blifva så stora, som man vanligen tänker sig dem, så kunna de icke ifrågakomma förr än längre fram, då högskolan vunnit en större utbildning, och äfven då endast småningom. Under tiden skola säkerligen erforderliga lokaler temligen länge kunna erhållas utan nämnvärda kostnader. Så hafra vi grundad anledning antaga, att för de naturvetenskapliga föreläsningar oeh öfningar, som nödvändigt fordra särskildt inrättade lokaler med dertill hörande apparater och samlingar, flera af de i detta afseende redan befintliga lägenheter skola beredvilligt ställas äfven till högskolans tjenst; och hvad de öfriga föreläsningarne beträffar, kan tillgång lätt beredas till de få rum, som för dem. äro af nöden. De för undervisningen erforderliga bibliotek och samlingar finnas redan till största delen i hufvudstaden, rikare och dyrbarare än på något annat ställe i landet. Hvad härutöfver kan vara behötligt är i afseende å kostnaderna jemförelsevis ringa, och dess anskaffande beror hufvudsakligen på lärarnes nit och omtanka. En sådan för undervisningen nödig anläggning, som t. ex. en botanisk trädgård, är något som i allt fall säkerligen kommer att snart nog förskaffas åt hufvudstaden, och utgifterna derför behöfva således icke nu tagas i beräkning. Vi anse, att lärare vid högskolan böra fast anställas endast i den mån framstående och pröfvade förmågor finnas att tillgå, och att anställningarne till en början måste till stor del blifva allenast uppdrag för kortare tid, hvartill man endast kan påräkna yngre lärare och möjligen en eller annan äldre vetenskapsman, som mindre för aflöningen än för sakens framgång skulle vilja någon tid egna sina kratter åt lärarekallet vid högskolan. Under denna förutsättning bör äfven lärarnes aflöning kunna bestridas med en jemförelsevis ringa kostnad. Arvoden motsvarande adjunktslönerna vid de andra universiteten samt första och andra gradens lektorslöner vid elementarläroverken böra blifva tillräckliga för att kunna eftetsträfvas af yngre vetenskapsmän, såsom docenter vid högskolorna och andra med dem jemförliga lärare. Vi tro derföre, att årliga summan för lärarnes aflöning till en början icke behöfver beräknas högre än efter ett medeltal af 2,500 rdr. I öfverensstämmelse med hvad sålunda blifvit anfördt, hafva vi funnit oss kunna antaga, att Stockholms högskola skall till en början kunna upprätthållas med följande kostnadsbelopp, nemligen: lön till 25 lärare, i medeltal 2,500 rdr, 62,500 rdr; rektorsarvode samt aflöning åt förraltningstjenstemän och vaktbetjening 7, 500 rdr; särskilda kostnader för de naturvetenskapliga studierna 7,000 rdr, samt för bestridande af andra utgifter 3,000 rdr, eller tillhopa 80,900 rdr årligen. Till betäckande af dessa kostnader måste lärjungarne och öfrige åhörare vid högskolan ifrämsta rummet bidraga. Vi tro oss kunna beräkna deras tillskott genom inskrifningspenningar, terminsafgifter af de egentliga lärjungarne, och afgifter af andra personer, som besöka föreläsningarna, till åtminstone 25,000 rdr. Vidare hafva vi för afsigt att ingå till Stockholms stadsfullmäktige med hemställan, dels huruvida icke kommunen skulle vara villig att lemna ett årligt bidrag till ungefärligen enahanda belopp, dels att räntan af den för en högre bildningsanstalt i hufvudstaden samlade Decemberfonden, hvilken fond för närvarande uppgår till nära 75,000 rår, måtte få användas för högskolans ändamål. Blefve de nu nämnda årliga inkomsterna tillgängliga, så vore det beräknade årsbehofvet fyldt, derest högskolan egde en grundfond, som uppginge till så stort belopp, att den lemnade omkring 25,000 rår i årlig ränta. I samma mån denna fond blefve än större, sattes man i tillfälle att utveckla högskolan, att genom stadig anställning mot tillräckligt stor lön vid henne fästa den ena framstående förmågan efter den andra, samt att bestrida äfven öfriga af en utvidgad verksamhet och stegrade anspråk betingade större utgifter. En grundfond, med hvars afkastning högskolan kan bestrida en god del af sina utgifter, anse vi så mycket oundgängligare, som det, efter vår uppfattning, ligger mycken vigt, uppå, att hon så litet som möjligt är ekonomiskt beroende. Inbjodarne sluta med en uppmaning att lemna bidrag till grundsonden sör Stockholms högskola, hvilka bidrag komma att redovisas i allmänna tidningarne. Göteborg d. 20 Oktober.