Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 19 oktober 1869, sida 2

ser äfven det irl, derest hen-s. nes sjettrande för långt. I alla arningar till solkhihetens undertryckare ingår sålunda ,explosionen såsom cn stände bid. Men nu visar sig något, som tillåter en annan jemförelse på samma område. Öppaa en ventil till den hårdt sammanpress de ångan och denna utströmmar med st åldsamhet, under dån och buller, k nde omkring sig skurar af regn. Men när det så sortgått en tid blir ångan allt mattare och beskedligare och snart har man ingen aning om den jättekraft, I som låg bunden inom den lilla ångkitteln. ej Jaboe on vågade för söket — i jelfva verket var han dertill ,,nödd och tvungen -att öppna på den ventil till det underiryck ta frihetsbegiret och den bundna fc sIkkrafien, som kallas tryckfrihet. De länge gsiade andarne utstörtade med hejdlöst eri, så att man ett ögonblick ej kunde förmoda annat än att revolutionen stod för dörren, då hon så öppet utropades. Här skonades intet: Kejsarens ej blott ord och gerningar, utan sjukdom och andra personliga förhållanden blefvo föremål för en unskning, som hade det g lefvande menniska, utan en död, hvars lekamen redan låg på dissektionshordet. Det gällde, så talade man högt, icke att omstörta ,den personliga regeringen, utan att förjaga hela dynastien, som borde dela alla andra dynastiers öde, för att gilva rum åt republiken. Det gick slutligen så att dagen bestämdes, när denna hoEn sådan frihet för pressen hade man ännu allt bevittnat, hvarken i Frankrike eller något annat laud. Det var — vi återkomma till vår bild — den häftigt utströmmande ångan. Redan börjar en betydlig mattighet röja sig. De ,oförsontyckas hafva dels uttömt sina ordder eller ,skjutit bort sitt krut, dels Plitvit hejdade ar de mera estertäånksamme, som insett, att användande af våld, när man kan vinna det sökta målet på lagliga vägar, är ej blott ett brott, utan ett politiskt felsteg. Så hafva äfven de hätska personliga anfallen afledt förbittringen från den förorättade mot de anfallande; så halva de bittra utfallen förlorat nyhetens: behag och dermed sin starkaste udd, och så har verkligen den företeelsen bär inträffat, att frihetens missbruk hafva blifvit rättade af friheten sjelf. Detta är en stor frihetens seger, och för Frankrike, likasom särskilt för kejsar Napoleon, har denna erfarenhet varit helsosam och lärorik. Hade den ifrågavarande ventilen icke blifvit öppnad i så god tid som det nu skett, så hade sannolikt både sinnesstämningen och förhållandena i öfrigt varit ganska annorlunda. Vi tillägga till dessa betraktelser några ord ur Aftonbladet af den 14 dennes, hvilka synas i någon mån angifva detta blads riktning, under dess nye utgifvare. Här förekommer en uppsats om , ktrojerad srihet, deri A-B. först anför en framställning i detta ämne ur den fransyska tidningen ,la Tribune, hvarefter A.-B. tillägger: Den frihet, som förvärfvas genom outtröttligt arbete och ihärdigt begagnande af alla lagliga medel trån jrihetsvännernas sida, är mera Vard, än den, som förvärfvas genom en våldsam omstörtning, hvilken nästan alltid medför en reaktion, under hvilken ej sällan något mera föloras, än hvad som om omstärtningen för ett ögonblick hade vunts. Vi kunna deriöre skatta oss dubbelt lyckliga, att de genomgripande politiska reformer i demokratisk riktning, som på sednaste tiden egt rum i vårt land, helt och hållet bära laglighetens stämpel, utgöra en frukt af det regelmässiga utvecklingsarbetet och icke på det ringaste sätt varit beroende af godtycke eller maktspråk uppifrån eller redifrån. Ett litet land, som står uppmärksamm adt af den öf sa verlden, lemnar ett särdeles lysande exempel på hvad ett oförtrutet och ihärdigt arbete för fribeten, äfven under de mörka och afskräckande utsigter, kan uträtta. nands patrioter ha med en outtröttlig energi fasthållit vid den konstitutionella rätt, som varit lagligen beståndande, ehuru icke på ett halft sekel tillämpad; de ha, trotts trycktvånget, förstått hålla medvetandet om denna rätt och frihetskänlan uppe hos folket, utan att låta förleda sig till a ötvergrepp och obetänksamheter, som kun ? commen anledning till fullständiga och de ha derigenom slutligen vunnit den segern, att sjeltherrskaren i Petersburg funnit sig moraliskt tvungen att inkalla landtdagen och läta den a taga hand om arbeten och å nslag, genom hvilka landet kan 1 i mån hålla jemna steg med den europ a tionsutveckling, från hvilket det till följd af den svenska odling, på hvilken dess lagar och institutioner hvila, icke kan il ra sig, utan att dess andliga lit skall gå under. Den jemna ihärdighet. den klokhet och moderation, som de finska fosterlandsvännerna fortfaraude ådagalägga, berättiga till den för hoppningen, att friheisarbetet i Finland får en solid grundv al och att det icke kan rubgitation deremot, som afund och ationell fåfänga framkallat inom sjelfva Ryssland. Samtidshi i den lärdovänner äte böra kasta yxan i sjön och proklamera satsen ,ju sämre desto bättre. Det oförtrutnå begagnandet af alla de rationella medel, som stå till buds, för att häfva nära, men är föga