Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 16 oktober 1869, sida 2

ernas frigisvande deltogo icke mindre än, 10,000, personer. Brett förde ordet och öppnade mötet med att uttrycka dess tacksamhet för polisen, hvilken ,genom sina åtgärder bidragit till att mötet var talrikare besökt, än man eljest kunnat vänta. Underhusmedlemmen Moore föreslog den första resolutionen, nemligen ,att de politiska fångarnes frigifvande skulle tillfredställa och lugna folket. En katolsk prest, Leverett, bragte till antagande den andra resolutionen, att ,de politiska sångarnes fortfarande häktning, genom hvilken det irländska folket måste göra våld på sina känslor, väcker den största missbelåtenhet. En 0Donnell föreslog den tredje resolutionen, att ,de politiska fångarnes rigifvande skulle uppfattas som ett stort medgifrando åt den irländska nationens önskningar. Till slutet uppläste mötets ordförande en pitition till premiermini stern, hvilken enhälligt antogs. Mötet slutade, utan att lugnet det ringaste blifvit stördt. Vid Long Eaton ha två bantåg stött samman med den påföljd, att 7 personer satte lifvet till och 8 blefvo svårt skadade. ITALIEN. Italienska regeringen har genom en cirrifvi uttalat sig angående parnes berättigande at ö et. Orsaken till denna kle är att söka i den omständigheten, att några biskopar förfrågat sig, huruvida det för dem är tillåtet att taga del deruti. Denna fråga besvaras a r, att det visserligen icke fö hiuder för ett sådant deltagande, men att regeringen förbehåller sig att afgöra, huruvida konciliets bestämmelser öfverensstämma med konungarikets lagar eller ej. SPANIEN. Med anledning af, att flera deputerade ställt sig i spetsen för oroligheter, har regeringen förelagt cortes ett förslag om Å i italienska bis taga i konc 8 straff härför. Man hade trott, att cortes skulle landsförvisa dem, om de af domstolarne förklarades skyldiga, men af et utaf gårdagens telegrammer vill det synas, om om skraslet skulle blifva än mildare. Emellertid tyckas cortes befinna sig i ett slags upplösningstillstånd; af 252 deputerade, hvaraf denna församling består, in3 endast omkring 180. Af den republikanska minoriteten äro blott 19 gvar i Madrid. Dessa ha för några dagar 2 dan hö e för att öfverlägga om en från Prim till dem utgången uppmaning att icke öfvergifva cortes. Etter en vidlyftig diskussion öfverenskommo do 19 deputerade att vidblifva sitt förra beslut, hvilket de genom Castelar och Figueras tillkännagåfvo ministerpresidenten. I en korrespondens från Madrid till , Times heter det: ,,Hafvudstaden håller sig ännu lugn, men detta har sitt skäl deruti, att general Prim, som hvar och en vet, ler 15,000 å 20,000 man redo att vid första vink hållas under vapen dag och natt för att genast kunna kufva hvarje uppror. Ftrån Madrid skrifves till , Kön. 2ei för den 12 dennes: Aunu ingen underrättelse från Valencia, sedan trupperna på Fredags morgon blifvit angripna af republikanerna. Man vet biott, att gevärseld varit hörd der hela dagen och att republikanerna om natten hade befästat sig på torget. Regerinigen sände betydliga förstärkningar och Lo hvarje ögonblick få erfara om upprorets slu Saragossa har det kostat blod att blifva mästare öfver upproret. Striden började, då republikasnerna försökte befria en fångtransport; barrikader brag pper framryckte med svåra kanoner, och staden hur lidit mycket, äfven om man afser srän det stora antalet döda och sårade på begge idor. På Lördagen voro — efter regeringens uppgifter — trupperna i oinskränkt besittning af alla positioner och lugnet återstäldt. Till och med i närheten af hufvudstaden, i Alcala de Hen ba upproriska band varit synliga, till hvilkas få drifvande kommenderats infanteri och artilleri fr Madrid. Trots officiella påståenden, att upprningen är i altagande, öka sig de oroande underättelserna från många andra håll. I Gijon, en befästad hamn i Asturien, var en sammandrabbning mellan republikanerna och ett in i mente, tillfölje hvaraf de förstnämnde arc 0 till bergen. å skedde äfven i Granada, då de trivilliga der skulle afväpnas. I Cadix ha 36 soldater, som just skulle afgå till Cuba, låtit förleda sig till desertion för att ansluta sig till Salvoechea och Pau!s band Det andalusiska upproret har vunuit i styrka genom flera af de repablik deputeradena Fantoni och Cabello de Ja V sammanbragta baud. Presten Pedregal trängde, i spetsen för 2 a 300 man, in i Marchena, öster om Sevilla, bemäktigade sig hertigens af OSsuna palats ech medtog allt, som föll honom i smaken. Stormklockorna förkunnade genast i staden insättandet af en revolutionär junta, och innevånarne uppmanades att utleverera sina hästar och vapen inom en timme. De upproriska togo i beslag hvad m fanns i statens kassor. I provinsen Alicante kommenderar deputeranden Santamaria en skara af 400 man, hvilken — bland andra ogerningar — lärer mördat borgmästaren i Villena. Enligt ,,Reforma har regeringen nu definitist uppgifvit hertigens af Genua thronkandidatur. I TURKIET. De franska tidningarne i Konstantinopel offentliggöra en ny undervisningslag, som sultanen låtit utförda. I denna lag förklaras solkundervisningen vara obligatorisk, och detta så väl för flickor som gossar. Äfven innebåller denna lag anvisningar, huru det skall kontrolleras, att föräldrarne hålla sina barn i skola. Folkskolorna skoia vara muhammedanska eller istna, alltefter befolkningens religion; 2— Dt