Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 oktober 1869, sida 2

jeltstyrelse, som detta kejsardöme. Grundagdt af en snillrik man, styrdt med den craft, som centralisationen möjliggör, krönt f bländandande bedrifter, luter det dock not grafven tillika med sin grundläggare, ich i stället för att bafva uppfyllt sitt ötte att befista ordningen för alla tider. örsjunker det mer och mer i ett kaos. I Så skall ock ekumeniska mötet, ju oblysare och hänsynslösare dess beslut blifva, lesto kraftigare öfvertyga den bättre deen af sjelfva det katolska kleresiet om hödvändigheten att bryta med medeltilens traditioner och försona kyrkan med idsmedvetandet. Detta har ock desto större utsigter till framgång, som kristendomen sjelt uttalar just de sanningar, som tiden vill bringa till erkännande på alla områden, och som de katolska folken och deras regeringar redan visat sig inse, att ultramontanismen är deras farligaste fiende. Att inom katolska presterskapet finnes en stark opinion i denna riktning kan icke längre betviflas. Mänchenerkonsistoriets för någon tid sedan utfärdade betänkande, mötet i Fulda mellan Tysklands katolska biskopar, biskop Marets bok, pater Hyacinths förklaring vittna derom. De äro tecken som förebåda den stora schism, som ekumeniska mötet skall hafra till följd, och som ej skall förebyggas, utan befrämjas derigenom, att de, som planlagt mötet, äfven sörjt för att inga andra meningar än jesuitspartiets egna, skola i de officiella sammankomsterna få göra sig hörda.