dene möjligheter, förutsåg hon ingen nåring utom detta giftermål, som så ot önskades af hennes familj att det yutes oundvikligt, och endast möjligheten hvilket stundom föranledde henne an, om det var värdt så oerhörda, att hon aldrig vågade ma dem, men hon grubblade allt frer dem. Det var under denna Sinnesstämning som Gavarnie lärde r henne, och från den första dagen r deras bekantskap tycktes lifvet utver ; och klarna för Marcelle. Gavarnies rörliga lif hade gifvit honom ninga tillfälle att göra bekantskap med qvinnor, och samqvämet med de högborna, förfinade innevånarne på slottet Lestrelle utöfvade en stark dragningskraft på honom. Bilden af madame de Lestrelle, som belagsull, älsklig och älskad uns hui, hade qvarstannat i hans minne som is ideal under sexton år, och hade kanvarit orsaken, hvarför han aldrig alligt hade önskat göra en qvinna till sin hustru. Antingen han befann sig hos siu adoptivfader, eller i Montreal, eller till sjös, hade han erinrat sig sitt korta, hänförande besök på slottet Lestrelle. Men då han återkom till Frankrike, hade han tvckat att begifva sig dit; ban fruktade act ett nytt besök på skådeplatsen förhans sköna minne skulle förstöra det; han hyste starka fördomar mot alla aristokrater, och han fruktade att hans process med anhörig, till familjen skulle göra i NNmen. Då han åter NÅe Marcelle utgjort Han kunde ej Å Å. J a