Kap. 9. Ett långt slägtregister. Vid denna tidpunkt erhöllo medelklassens döttrar ofta en uppfostran, som var okänd bland de högre klassernas, isynnerhet de, som uppfostrades i klostren: Marcelle hade gifvit Gavarnie en trogen skildring af klosteruppfostran, men döttrarna af män, hvilka aristokratien betraktade som vanbördingar, blefvo ofta utmärkt undervisade, och medan de högvälborna voro instängda inom en cirkel af trängbröstade fördomar, hängåfvo sig de öfriga med brinnande, ehuru blind hänförelse åt tidens behof och förhoppningar. Eldiga beundrarinnor af de grekiska och romerska bje!tarne, hvilkas lefnad de studerade, togo de sin Plutarchus med sig i kyrkan och ryckte männen i sin omgifning med sig genom sin hänförelse, samt drömde om en ny gyldene ålder. De qvinnor af god tamilj, som hade gift sig med män, anställda i finanserna eller handeln, kände bittert sin afstängning från de kretsar de