Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 oktober 1869, sida 1

lockiga hår, rosiga kinder och klara, mörka ögon, föreföll så fri från bekymmer, som om inga stormar hade förmörkat den politiska horizonten. Gavarnie såg hennes man betrakta henne tankfullt; han syntes trött och betryckt och talade afsides med intendenten och andra herrar, hvilkas ställning gjorde dem väl hemmastadda i politiska affärer. Ingen annan syntes det minsta orolig, och Gavarnie erinrade sig länge denna afton, med de glada, lysande gästerna, som uppfyllde de stora rummen med samtal, skratt och musik, — en bjert motsats till det, som snart skulle inträffa.