Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 14 oktober 1869, sida 2

gon omkastning i tidningens riktning och de hufvudgrundsatser den följt. Men, på samma gång vi afgilva denna förklaring, måste vi förbehålla oss att icke anses förpligtade att i hvarje särskild fråga, som utgjort föremål för tidningens behandling, orubbadt vidblifva hvad förut kan hafva blifvit i densamma yttradt. Allvarligt önskande att städse visa tillbörlig aktning för andras öfvertygelse, måste vi akta vår egen så högt, att vi ej sjeltve handla emot densamma. Rörande den skedda förändringen med Aftonbladets redaktion anföres i Dagligt Allch. följande, hvaraf åtskilligt synes rätt besynnerligt: . Man skall uttömma sig i gissningar öfver, hvilka vigtiga enskilda angelägenheter kunna föranledt hr Sohlman att i sin ålders fulla kraft lemna enställning af så inflytelserik och gagnande beskaffenhet som den af hufvudredaktör för en större politisk tidning. Om vi ej alltför mycket misstaga ose, äro dock dessa angelägenheter icke så alldeles at enskild beskaffenhet, utan af så pass allmän natur, att, ehuru hr Sohlman ifrån sin ståndpunkt ej kan eller vill vidröra dem, de dock ej böra alldeles undanhållas allmänheten. Som bekant är, öfvertogs Aftonbladets ekonomiska angelägenheter vid slutet af förra året af ett bolag, som upprättades af direktören i Skandinaviska kreditaktiebolaget II. Davidson. I detta bolags direktion insattes, utom hr Sohlman, v. häradshöfdiug Dufva och musikhandlanden Hirsch. Så till vida var allt fullkomligt i sin ordning och ingenting vere dervid att anmärka, om ej med öfvertagandet af de ckonomiska angelägenheterna äfven töljt en begränsning af hufvudredaktörens bestämmande rätt i afseende på tidningens innehåll. Ilvad som föranledde denna svaghet i hr Sohlmans position till det nya bolaget känna vi icke, men det känna vi, att den oundvikliga följden af hufvudredaktörens beroende af bakom honom stående personer skulle högst menligt inverka på sjelfva tidningen och förr eller senare bereda dess undergång samt framför allt göra hufvudredaktörens egen ställning outhärdlig. Det var derför som gårdagens underrättelse om hr Sohlmans afgång icke öfverraskade oss, i synnerhet som från ett annat kändt håll icke förspordes någon eftergift i anspråken på tillmötesgående från redaktionens sida, hvilket senast visade sig, då det för redaktionen af A. B. var :omöjligt att vägra intagandet af en med små delser späckad artikel mot en annan tidnings redaktör, med hvilken A. B. dittills stått på den vänskapligaste fot. Ett sådant förhållande kunde icke fortfara. Det var ,.en pressning mellan sköldarnek, som måste taga ett slut. Dag. Nyh. anser att dessa uppgifter gå in på de personliga förhällandenas fridlysta område, hvarmed D. A. , vandrat i äderneslandets spår, men aftrycker dem likväl sjelf från början till slut, förklarande likväl, att D. A. ,framkastat insinuationer, som äro osrumdladlel. Dag. Nyh. upplyser tillika, att hr Dufva snart frånträder sin befattning såsom verkställande direktör i Skandia. Tidningen uppgifver tillika, hurusom det ,ryktesvis förljudits att hr Dufva skall hysa radikala tänkesätt såväl i politik som religion, hvarmed D. N:r tyckes vara mycket belåten. En annan sak är, om Aftonbladets läsare komma att tycka detsamma. Vi tro dock, att det icke är så farligt med den radikalismen. Åtminstone lärer? hr Dufsa ej komma att skylta med densamma.