Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 oktober 1869, sida 3

. vv dens på en höjd belägna korrektionshus. Det hade blifvit just en snygg minnesvård öfver en dränkt mensklighet! Om i Preston — och det är antagligt — finnas anhängare af den märkvärdiga li trosbekännelse, som kallas spiritismen, så kan man vara öfvertygad, att de togo dagen lugnt. Spiritisterna småle åt tanken , 1 t —0 ( y på en öfverhängande verldsförstörelse, ty de veta genom sina andar, att det förestår en stor verldsförbättring. Under innevarande och sistförflutna året hafva dessa andar mycket enhälligt, genom me-dier i England, Frankrike, Algier, Tyskland och Amerika, förkunnat ett messianskt tillskiste, som skulle inträda medl, tjugonde århundradet. Män — och blandst dem särskildt en man — skola då uppstå lc med Elias ande och kraft och genomföra en folkförbrödrande, fredstiftande religiös,) sedlig och politisk reformation, som, förj sonande förnuft och tro, skall återuppen-si bara kristendomens sanningar i så herr-A ligt ljus och så gripande enkelhet, att de: i verkligheten blifva menniskoslägtets grund-j lagar. Man vill tillochmed veta — påsl den något tvifvelaktiga auktoriteten af ett medium i Algier — att ledaren af denna rörelse redan är född, att han som en älskvärd och blygsam gosse, omedveten af sin höga bestämmelse, vandrar någonstädes ibland oss. När han en gång mognat för sitt värf, skall han modigt gripa verket ! an; men ingen strålkrans kring hans pan-. na, intet mirakel skall bevittna hvem han är. Hans vittnesbörd skall uppenbara sig endast i frukten af hans lefnads verk-I samhet. Många, som icke äro spiritister, önska 1 säkerligen, att de i den punkten må ha j rätt. i Jag kom att tänka på denna sekt särskildt derför, att jag tör några dagar sedan, då jag genomgick en samling manuskripter, påträffade ett egendomligt dokument, kalladt ,, Protokoll vid psyfografen, hållet i Stockholm den 9 Oktober 1862:5 undertecknadt af en vän, som jag har i ; 1 l t 1 e I C S 8 — hufvudstaden, skicklig jurist, välbekant riksdagstalare från ridderskapets och adelns tider och på intet sätt hemsfallen åt mysticismen. Psykografen, upplyser dokumentet, fördes vid tillfället af undertecknarens syster, fröken X. samt af fru J. ) och hennes dotter. Ingen af dem förstår ett ord latin. För att sätta psykografen i förlägenhet, föll det min vän in att ställa till densamma en fråga på detta klas-A siska språk. Det var Pilati fråga: quid est veritas? Psykografen tvekade icke ett ögonblick; den ritade på papperet medstora bokstäfver genmälet: quis es tu, quesitor? ( I ett bref, som åtföljde protokollet, be-: rättar min vän, att det intryck detta gjor-Ii de på honom ,var af den beskaffenhet, att jag sedan dess aldrig språkat med psykograsen. , Sjelf otillgänglig för vidskepelse, tillägger han, ,kan jag lik-i1 väl icke neka, att jag bär måste tillämpa!? Hamlets ord: there are more things in : heaven and earth than are dreamt of in t our Philosophy. IE I Paris står, bland andra ting, äfren!, spiritismen ånyo på dagordningen. Fleradst omständigheter hafva bidragit att länka d uppmärksamheten på nytt åt det hållet — 1 kanske mindre de scancer, som en hr ? Chevandier hållit, för att vederlägga den 5 nya läran, än de proselyter hon nyligen 5 förvärfvat bland ryktbara författare, till a ex. Camille Flammarion och ;Theophile X Gautier, samt bland läkare och högre embetsmän. Sådane proselyter behöfver sekten ocket efter förlusten af sin grundläggare, som ! dog för några månader sedan i Paris.! Jag erinrar mig icke, om någon af de h svenska tidningarne då omtalade Allan r Kardecs frånfälle; men en man, som stif-! tat ett af de djerfvast utstakade och fantasien mest tilltalande trossystemer iverl-!1 den, samt under ett tiotal af år vunnit h åt detsamma flera millioner anhängare, i spridda öfver hela den bildade verlden,! har utan tvifvel anspråk på att räknas bland sin samtids märkvärdiga män. h Namnet Allan Kardec var från början I endast hans pseudonym, hans nom de bataille, men i Frankrike händer ofta att3 författarenamnet uttränger familjenamnet ss och öfvergär, i stället för detta, på arfvingarne. Markisinnan Dudevants son, . till exempel, kallar sig och kallas af alla ä Maurice Sand, emedan modern är känd s som George Sand. Allan Kardecs verkliga namn var Låon Denizart Rivail. d Hans grafvärd, som i dessa dagar Vskall j uppresas å en af de parisiska kyrkogåär-g darne, kommer att afsticka mot de mo-k derna monumenterna lika mycket som sf. hans personlighet skilde sig från vanligt så folks. Det skall bli en s. k. jättegraf el-S ler dyrhus, sådana som finnas åtskilliga i k Vestergötland och många i Bretagne, bestående af ohuggna granitblock som sido-!h d A a f i väggar och en dito som tak. Spiritismens lära om förnyade kötts-anammelser och existensernas flyttning från verldsklot till verldeklot påminner mycket om den gamla !s druidismen; Allan Kardecs hvilorum blir sh fördenskull en grift lik dem, som druiderna a förefunno vid sin ankomst till Gallien, och invid hvilka de förkunnat sin lära om sjä1 NN evighet. k i Då jag är inne på detta kapitel, skulle c jag gerna velat omtala några erfarenheter, b