Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 12 oktober 1869, sida 1

11 733,.3 —1l1i.0 136.0 -117:5 Tiso 704s Tiro 7422 JYI:0 A —yyj—— största intresse, hvadan detta företrädesvis är kalladt att leda genomförandet af en dylik uppgift. Denna uppgift består i grundläggandet af ett Humboldts-Museum. Härunder är att förstå en anstalt, som erbjuder utrymme för ändamålsenligt ordnade och allmänt tillgängliga samlingar samt tillika för offentliga föreläsningar i och för samlingarnes förklarande. Det är sannt, att den naturvetenskapliga undervisningen i våra skolor alltför litet understödes genom den egna åskådningen af undervisningsföremålen; der läres ganska mycket, men det lärda begripes ej alltid fullkomligt och uppfattas äfven mycket ofta oriktigt, emedan tillfälle ej erbjudes att stärka eller beriktiga den vid lärandet sig bildande föreställningen vid verkligheten. 4 andra sidan ega vi visserligen ganska många af staten anordnade samlingar och institutioner, men de äro bestämda till lärda eller teckniska ändamål samt dels otillgängliga, dels ofattliga för massan af besolkningen. Humboldts-museet måste inrättas för andra syften. Humboldt har gifvit impulsen åt den populariserande undervisningen, och denna undervisning har vunnit en bred basis i hela berg af litterära produkter. Sin komplettering och sin praktiska genomföring kan den endast finna i anstalter, i hvilka den begripliga lärometoden paras med den öfvertygande åskådningen. Detta är iden för Humboldtsmuseet. För dess ändamålsenliga utförande har Virchow framställt mycket speciella och, såsom man af honom kunde vänta, mycket praktiska förslag. Enligt dessa skulle museet göras nyttigt lika mycket för skolorna och deras lärare som för den stora massan af befolkningen. Om dessa förslag komma att följas, så är det att hoppas, att en liknande anstalt — hvilken ingalunda behöfver vara serdeles kostsam — mycket snart skall grundläggas äfven i hvarje annan betydande tysk stad, ja, i hvarje välmående sådan uti alla länder af germaniskt ursprung. För Berlin äro kostnaderna för ett dylikt museum allaredan betäckta genom bidrag af borgerskapet; stadsförvaltningen har intet annat att göra, än att med de samlade medlen verkställa planens utförande. Ni ser, att vi med iden till Humboldtsmuseet gå paralellt med den skandinaviska iden till solkhögskolorna. För att ännu närmare visa detta, citerar jag ännu en gång Virchow i följande förträffliga yttrande: , Museets egentliga betydelse blir att söka deri, att i detsamma åt den samfälda befolkningen (d. v. s. den vetgiriga delen deraf) erbjudes ett medel för fortskridande kunskap och säkert vetande, som sätter densamma i tillfälle att närma sig det samfälda vetandets medelklass och att i regelbunden följd deltaga i dess framsteg; ett medel till utjemnande mellan befolkningens olika klasser, som i socialt afseende skall bära rika frukter; ett medel slutligen till skydd mot vidskepelse och förfäande, som betryggar den moderna civilisationen mot angreppen af de motståndare, hvilkas enda styrka ligger i massornas okunnighet och oklara begrepp. Vid detta tillfälle anser jag det vara min skyldighet att meddela ett och annat rörande den i sitt slag ensamstående mans personlighet, hvars sekularfest öfverallt utgjort en ny sporre för vetandets framåtskridande. Det är märkvärdigt, att Humboldts person här i Berlin nästan endast är känd i hans gestalt. som gubbe. Föreställningen om hans utseende som yngre man näres endast genom en förträfflig målning, hvilken framställer honom på hans amerikanska resa midt ibland samlade växter, äfvensom genom traditionen af högst få karaktersdrag. Man vet, att han som tjuguårig yngling biträdde Schleiermacher, Fichte m. fl. att bilda det snillrika sällskap, som under det första decenniet af detta århundrade här i Berlin samlade sig kring den berömda vackra och fint bildade judinnan Henriette Herz. Man vet, att han, då han efter sina resor återsåg denna dam i mycket sorgliga pekuniära förhållanden, med tacksamt sinne visat henne otaliga välgerningar. Man vet slutligen, att han, för att kunna betäcka kostnaderna för sina vetenskapliga resor, sålde sin egendom, ett litet riddaregods i Berlins omgifning, och på detta sätt bragte vetenskapen sin förmögenhet till offer. Derefter var han 30 år på resor. Då ban börjat inträda i gubbåldern återkom han till Berlin. Härifrån daterar sig hans popularitet i högre mening. Från sina resor medförde han ett berömdt namn och en vidt utbredd bekantskap, hvars omfång med tiden ökades nästan i oändlighet. Namn och bekantskaper kräfde af honom oerhörda offer, hvilka han tyvärr bragte alltför villigt. Visserligen skulle han ej varit Humboldt, om han icko gjort detta; ty vid allt hvad han tänkte, talade, skref och gjorde, var vetenskapens intresse hans första och sista mål. Derför denna förvånande omfångsrika korrespondens; derför dessa vidsträckta personliga förbindelser, som förde honom tillsammans med hela verlden. I sjelfva verket förenade honom det inA 3 hand vad dan 00 feg e