Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 oktober 1869, sida 2

En svensk i Amerika. Öfverste H. Mattson, som tagit en berömlig del uti det stora kriget mot slafveriet, har rönt ett hedrande erkännande af säväl dessa sina förtjenster, som sina aktningsvärda egenskaper i öfrigt, i det han blifvit vald till statssekreterare för staten Minnesota, sedan å möte i S:t Paul, bevistadt af delegerade från det republikanska partiet i nämnda stat, han erhållit 191 röster mot 38, som tillföllo hans medtäflare. Skandinaverna i Vestern hafva intresserat sig mycket för detta val, hvari deras nationalitet skulle göra sig första gången gällande i fråga om ett vigtigare statsembete. De synas också hafva härför vunnit tyskarne på sin sida. Då, enligt amerikansk sed, öfverste Mattson, efter valet, med högljudda rop framkallades, uppträdde han i talarestolen och uttalade sin tacksägelse för det förtroende, som kommit honom till del, i hvilket tal några ord yttrades, hvilka vi funnit ganska anmärkningsvärda, och hvilka ega en särskild betydelse inför de storartade för) Misstag. — Stämningen lydde alls icke på stöld. Red. af H. T. ) Hr Jöns Pehrsson inledde sin famösa försvarsskrift (till hvilken vi skola någon gång återkomma) med följande ord: Det är förvänande hvad Stockholms-Postens utgifvare eller rättare dess förläggare Herrar Wallenberg och konsorter måtte vara angripna af ett sjukt samvete och tillika leda af en makalös modlöshet, då det tycks, som de åro alldeles förskräkte för det Undertecknad möjeligen kan blifva återvald till nästa Riksdag, det är i sanning en alltför stor ära, som vederfares mig att Penningfursten vid Lilla Nygatan samt skälsfränder och dess språkrör Stockholms-Posten äro, så fega för mig en fattig Smålandsbonde om jag kom åter till Riksdagen. — —