Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 7 oktober 1869, sida 1

eskadern i Levanten. Dagens post. TYSKLAND. Som man af gårdagens telegram sett, har konung Wilhelm i egen person i går öppnat den preussiska landtdagen. Den närmaste anledningen till dess sammankallande är den underbalans, som fanns i förlidet års räkenskaper och hvars betäckande genom nya förbundsskatter nordtyska parlamentet icke beviljade. Landtdagen skall dock tillika få en mängd andra vigtiga frågor att behandla med afseende på den inre förvaltningen och lagstiftningen. I de preussiska regeringsdepartementen har man på den sednaste tiden arbetat med stor ifver för att blifva färdig med de många särskilda lagförslager, — de påstås vara 40 till antålet — som skola föreläggas deputeradekammaren, hvaribland några mycket omfattande organiska lagar, såsom: en ny kretsordning af inrikesministern Eulenburg och en ny undervisningslag af kultusministern Miihler. Dessa tvenne medlemmar af kabinettet äro emellertid icke omtyckta af det liberala partiet i Nordtyskland, som betecknar deras sträfvanden såsom reaktionära och spår, att det skall komma till häftiga anfall mot dem under den förestående sessionen. Om underbalansen i förlidet års statsräkenskaper — hvilken, en igt den promemoria, som finansministern Heydt lät utdela till nordtyska parlamentet, belöpte sig till 1112 millioner thaler — heter det, att den vid närmare undersökning nedgått till 5 millioner, samt att Heydt skall föreslå en förhöjning af inkomstskatten med 25 procent för att få detta deficit betäckt. Huruvida landtdagens liberala majoritet skall gå in på detta örslag, betraktas ännu såsom mycket tvifvelaktigt. FRANKRIKE. De liberala tidningarne tästa särdeles vigt vid, att Rouher (president i senaten), men icke Schneider (president i lagstiftande församlingen) deltog i den konselj, der Jagstittande kårernas sammankallande utsattes till den 29 November, hvaraf de luta, att Schneider måste varit af annan sigt, än flertalet af de i konseljen deltagande. För öfrigt ha åtskilliga rykten varit i omlopp med anledning af nämnde konselj, hvaribland äfven om en nära sörestående ministörförändring, hvarigenom några af tierspartiet skulle upptagas i kabinettet, under det de flesta af de nuvarande ministrarne skulle behälla sina platser. Constitutionnel meddelar en ministerlista, i hvilken finnas följande namn: Emil Ollivier inrikesminister, Segris justitieminister, Scaneider minister för de offentliga arbetena, och Talhouet jordbruksminister. Dessa skulle då träda i stället för Forcade de la Roquette, Duvergier, Leroux och Gressjer. Så snart den nya ministören vore bildad, skulle frågan om ombytet utaf en del presekter afgöras. Forcade skulle utnämnas till senator och öfintendent för kejsarens civillista. Oponstidningarne törklara så beskaffade dringar i kabinettet otillräckliga, enär lagstiftande församlingen för framliden skall hafva att vaka öfver, det en kandring sker efter strängt konreglor, d. v. s., att hela kabiq en gång och att kejåt majoritetens chefer att binettet. Hvad angår den terlista, som ,,Constitutionnel framIt, så är den helt visst förhastad, eburu man i Paris är benägen att tro, det kejsaren lagstiftande kårernas öppnande åtminstone till en del skall omifva sig med andra rådgifvare. Det heinna fortfarande, att finansministern efter Forcade de la Roquettes afgång har utsigt till att blifva ident. I en espondens från al den 3 dennes berättas, att Magne efter konseljen dagen förut stannade i S:t Cloud hos kejsaren flera timmar efter det alla de andra ministrarne återvändt till Paris. Några tidningar påstå, att Forcade anlagt en kontramina och ånyo arbetar på att få sin vän Rouher in i niivistören. Regeringens beslut att så sent inkalla lagstiftande kårerna säges hafva gjort ett