för densamma högst ogynnsamt intryck, t. o. m. hos personer, som eljest äro regeringen tillgisna, och dessa beklaga högligen, att man icke på högsta ort gjort afseende på den högt uttalade allmänna meningen. Man hyser allvarsamma farhågor för nya oroligheter, till hvilka åtskilliga ifrågasatta banketter skulle gifva anledning. En skrifvelse från den både i Paris och Lyon valde deputeraden Bancel afböjer inbjudningen till en sådan bankett på följande sätt: Föra landsmän! Jag har afvaktat underrättelser från Paris, innan jag ville tillskrifva er. Dessa underrättelser äro allvarsamma och af det slag, att jag inom kort måste begifva mig på min post i hufvudstaden. Jag måste derföre afstå itrån deltagandet i den mig af mina vänner erbjudna broderliga och hjertliga banketten. Denna demokratiska fest får uppskjutas tills sednare, och jag skall med nöje bevista densamma sedan jag uppfyllt min pligt. Prins Napoleon har före sin afresa till Prangins (Schweiz) i Palais Royal mottagit en deputation af nordamerikare, som åt honom öfverlemnade en adress från flera i London bosatta amerikanska medborgare, med anledning af hans tal i senaten. I sitt svar påminde prinsen om det spända förhållande, som under någon tid förefunnits mellan Frankrike och Förenta Staterna, till följe af den mexikanska expeditionen, och klandrade , så väl denna som alla dylika utopier. Slutligen påminde han om, att under konsulatet — således under en Bonaparte — hade den franska armen anlagt sorg, då underrättelsen om den store Washingtons död hade hunnit till Europa. . Enligt ,,Gazette de France medför kejsarinnan en hel koffert full med ordensdekorationer för att utdela under sin orientaliska resa. Lesseps lärer få hederslegionens storkors. ITALIEN. Den 2 dennes företog kejsarinnan Eugenie under sin vistelse i Venedig en utfiygt i gondol på den stora kanalen. Dagen derefter promenerade hon på San Marcusplatsen. Öm aftonen var St. Georgsbasängen lysande illuminerad; kejsarinnan utträdde på det kungliga palatsets altan och helsades med allmänt jubel. I en skrifvelse till den franska ,,Siecle beskrifves ett besök hos Garibaldi sålunda: Återkommen från en resa till Sardinien, skyndar jag att framföra Garibaldis vänliga helsning. Tack vare Eder rekommendation fann jag hos enslingen på Caprera det mest välvilliga mottagande. Han räckte mig handen och gjorde sjelf jles honneurs i det anspråkslösa hemmet. Det är ett fyrkantigt, lågt, med kalk hvitmenadt hus, vid hvilket intet är anmärkningsvärdt, med undantag af den utomordentliga enkelheten. Detta lilla hus beherrskar en af öns klippiga kullar. Man uppnår detsamma på torra fotstigar, hvilka hvarken lifvas at det ringaste vatten, eller af skugga, eller grönska. Jag såg två fritt omkring ströfvande hästar, en ko, tre getter och en hund, hvilket väl ungefär är de kreatur Garibaldi eger. Det inre af huset har samma karakter af landtlig enkelhet. Några utmärkta vapen, ett med historiska arbeten betäckt bord, fotografier af politiska vänner, fyra flätade stolar, en hvilstol och en af hr Planat de la Foye åt den beundrade hjelten skänkt soffa, detta är Garibaldis hela möblemang. Han lefver på sin ensliga ö, så som han alltid lefvat, som en man, hvilken icke har aning om någon komfort. Han är en soldat på landet, men en medborgaresoldat, intagen af kärlek till fäderneslandet och friheten. Sedan han talat med mig mycket om ,Siecle och dess politiska riktning, underhöll Garibaldi mig länge med de sednaste valen i Paris, vid hvilka han fäster stor vigt; derefter talade han i varma uttryck om sin kärlek till ,,det Frankrike, hvilket han beundrar, och om hvilket han hyser så stora förhoppningar. Jag citerar här hans ord, emedan de äro ett svar på den officiösa pressens gemena beskyllningar, att Garibaldi skulle vara en fiende till Frankrike. SPANIEN. Den transka ,Patrie lemnar nu närmare upplysningar om de vilkor, under hvilka hertigens af Genua familj skulle hafva samtyckt till att låta honom öfvertaga spanska kronan. Det fordras som oeftergifligt vilkor icke blott en pluralitet af ?(, utaf samtliga rösterna i cortes, utan äfven beslutets bekräftande genom en allmän folkomröstning. Än vidare förutså ter prinsens familj, att det allmänna lugnet och ordningen i Spanien skall vara fullständigt återstäldt till den 6 Februari 1870, på hvilken dag hertigen fyller sitt sextonde år. Om detta icke blir fallet, skulle kronans antagande — efter familjens förmening — icke vara att tillråda. Såvida dessa uppgifter äro riktiga, skall det republikanska partiet i Spanien deruti se en uppmaning till att göra allt, hvad som står i dess makt för att förhindra möjligheten af dessa vilkors uppfyllande. Det har redan skett en god början i detta afseende. Partiet har just på den sednaste tiden visat mycken liflighet, hvilket bland annat bevisas af, att insurgentafdelningar på icke mindre än 1,000 man uppträdt. I cortes räkna republikanerna c:a 80 representanter, hvilka — enligt ,,Correspondencia — antagit en af den bekante talaren Castelar författad protest, som väl närmast är riktad emot inrikes