—7—— före stormen. (Öfversättning från engelskan) af Sigfrid Nyberg. Kap. 1. Vid kyrkodörren. En högtidsdag bade förenat en temmeligen betydlig församling inom det lilla, gamla templet vid Ibarraye, ehuru vid denna tidpunkt — år 1759 — de relijösa ceremonierna iakttogos nästan blott af landtfolket, ty ringaktningen för religionen var redan allmänt spridd bland de högre klasserna. Denna dag hade likväl gammal vana samlat många betydande ersoner från den närbelägna staden samt bondfolk från dalen och bergen. Messan var just förbi, och kyrkoherden hade hållit en kort förmaning, i hvilken han varnade sina åhörare för dagens irrläror samt Voltaires och Rousseaus arbeten, hvilka han hade skäl att tro insmugglades i församlingen. Några personer lemnade kyrkan genom en låg sidodörr, så snart gudstjensten slutade, och togo vägen till den lilla staden, utanför hvilken kyrkan var byggd. De tycktes alla tillhöra de lägre folkklasserna, och deras blå ögon, bleka hy och skygga uppsyn visade genast, att de tillhörde en helt annan folkstam än de bronsfärgade och lifliga bearnarne, bland hvilka de bodde. De skyndade bort, likasom ifriga att komma ur sigte, och försvunno i en liten mörk, krokig gata, känd under nam