ommo en verklig panik i vatikanen; man nisstrodde der de officiella bulletinerna, varföre den påflige nuntien i Paris, Chigi, rhöll befallning från kardinal Antonelli tt dagligen telegrafera till Rom om, huru ejsaren verkligen befann sig. Angående de särskilda afdelningarnes f det katolska episkopatet hållning på onciliet lemnar en korrespondent meddeanden, som sägas härstamma från officilla källor. Den heliga stolen räknar på n fullkomlig underdånighet hos de italinska, spanska och amerikanska biskopare. De franska bilda tre partier: de ulramontana, de gallikanska (med erkebikopen i Paris i spetsen) och de liberala. )0 tyska biskoparne äro i några frågor ynnsamt stämda mot curian, men skola anngikt göra stark opposition i en del olitiska och sociala frågor. De ungerska iskoparne komma sannolikt att beständigt finna sig i oppositionen, och samma nda råder inom det portugisiska episkoatet. Allt detta har ingifvit stora farhåor i vatikanen. RYSSLAND. I ett bref till Stockholms Dagblad, daeradt Petersburg den 11 September, läses nand annat: Det är en vacker företeelse att få anteckna, uruledes det ekonomiska stillastående, som alltid r en följd af brist på företagsamhet och som ittills hvilat tungt på den ryske bonden, numera vörjar att gifva vika för en affärsmessig företagamhet, som icke kan annat än medföra goda rukter för framtiden. Den nordliga delen af Ryssland lämpar sig, såom bekant, tillfölja af klimatets oblidhet icke ör jordbruk. Folket, som bebor dessa afskiljda ch ensliga nejder, har på sednare år liksom börjat tröttna vid den karga naturen och derför tavit sig för att flockvis vandra nedåt mot landets mellersta och sydliga guvernement, i afsigt att der söka sig arbete. Denna folkvandring har i sin tur haft till följd, att dagslönerna för arbetsfolk inom jordbruket fallit betydligt. Enhvar inser lätt, att ett alltför stort tillopp af arbetssökande i de sydliga guvernementen är lika förderfigt för söderns arbetsfolk, som det är för de nordiga guvernementen, hvilka derigenom beröfvas sina bebyggare. Nu är det nordliga landet, om man endast vill låta förstånd och omtanke råda något litet, icke så helt och hållet blottadt på hjelpkallor, att det icke skulle kunna lifnära sina innebyggare. Det norra Ryssland har nämligen on stor rikedom på skogsströmmar och bäckar, hvilka tidtals stiga öfver sina bräddar och bevattna oöfverskädliga ängar, hvaruppå sedermera det frodigaste gräs uppspirar. Detta leder af sig sjelf tanken deruppå, att boskapsskötsel just kan och måste löna sig i norden. Denna näringsgren är visst icke obekant för norra Rysslands bebyggare, men orsaken att den icke lemnat några märkbara resultat efter sig ligger deruti, att den pedrifvits på ett oförståndigt sätt. År 1866 framkom en bildad landtbrukare, herr Vereschjagin, med den iden att anlägga s. k mejeri-associationer i Rysslands norra och mellersta guvernement, i ändamål att dymedelst förättra böndernas ekonomi samt bereda dem en väl behöflig förvärfsgren. Denna hr V:s lyckliga tanke börjar redan visa sitt välgörande inflytande; ty vi finna för närvarande att 13 dylika mejeriassociationer uppstått, deraf 11 i guvernementet Tver och 2 i guvernementet Novgorod. Dessa associationer hafva serskild depot i Petersburg för afsättning at deras produkter. Mejerihandteringen bedrifves efter den holsteinska metoden. Det första holsteinska mejeri anlades i fjor höst, under hr Vereschjagins ledning, uppå baron Korffs gods i byn Edimonov af guvernementet Tver. Associationens verksamhet fördelar sig på följande sätt: Ortens godsegare och bönder forsla till mejeriet så mycket mjölk de kunna åstadkomma; af den gemensamma mjölken beredes ost och smör, som sedan omedelbarligen afsändes till depoten i Petersburg. Af vasslan, som vid ystningen erhålles, uppgödas svin af kinesisk, engelsk och rysk race. Penniogarne, som i Petersburg bekommas för de törsålda produkterna, öfversändas sedermera till byåldermannen i Edimonor och fördelas sedermera bland de associerade, i mån af den qvantitet mjölk som hvar och en levererat till mejeriet. Hittills har mjölk, afsedd för smörberedning, betalts med 50 kop. pr pud, och mjölk för ystning 15 kop. pr pud. Under vinteroch vårmånaderna går mjölken till cirka 70 kop. pr pud. Mars månad detta år levererades till mejeriet 1, 300 pud mjölk, deraf 496 pud af godsegare och 512 pud af bönder. Bönderna erhålla månadtligen omkring 10 pud mjölk af hvarje ko. I medeltal gifva ordinära bondkor i dessa nejder från 12 till 20 funt mjölk i dygnet. IIr Vereschjagin håller före, att mejerihandtering isynnerhet lämpar sig för guvernementen Tver, Novgorod, Jaroslav, Kaluga, vologda och Arkangel. Att mejeri-associationer r någonting, som måste komma att verka mycket välgörande på bondeståndets ekonomiska förhålIanden, kan bäst skönjas deraf, att bondens ko härmedelst årligen ger honom 15 rubel silfver i ren vinst, under det hon förut knappt gaf honom 4 rubel. Ytterligare tvenne holsteinska mejerier hålla som bäst på att anläggas. Det ena af bonden Särov i häradet Bäschentsk och det andra af Bereschjagins fader i guvernementet Novgorod. Tidningarne hafva icke nog uppmuntran och beröm för detta, liksom i allmänhet för hvarje be: mödande, som går ut på att förbättra bönderna: ställning. De uttala till och med den önskan, at inrikesministern borde med statsanslag bispripgsådana företagsamma bönder, hvilka visa sig der till lämplige, att anlägga mejeri-associationer ide nordliga Rysslands guvernement. Innan jag öfvergår från detta ämne, torde jag måhända böra upplysa, att det smör och den ost som vid de ryska mejerierna beredas, nästan ute: slutande afse de lägre klassemas behof. All finare ost, som här förekommer, är deremot importerad ifrån Schweiz, och till någon del äfven ifrån Holland. Det fina och goda bordssmöret åter, hvilket här begagnas, kommer ifrån Finland. AMERIKA