Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 22 september 1869, sida 2

Article Image
industriens alster åter vaknat till lif, ehuru, medgifvom det, de sträfvanden vi, särdeles i början, otymplig 8 ation. Verldsutställningarne i London i betydii: n bidragit till konstoch man erkänner numer. behrf af kousteus biträde, ler rätta ligheten af en fören dem. Eegeringarnc, som nge förbisngo indu ens behof af uppmuntrande och omhuldande, till följd af den täflan som dessa iramkallat, med en nästan feberak och en inom sitt land skyndat att b konstens och industriens förening. den af Kensingtons museum i London och vervatoire dos arts et m sti Paris Paf, pane irstitutioner till konstindustri sordrande och utveckling åstadkommits i nästan alla Eurolas hufvudstäder; och kominaunerne skynda att hvar och en inom sitt område i fåreni lessa centrali ati ter för arbetarens undervi ädling. Det är icke allenast till arbetarens underlättan de vid den täflon, som i fråga om inr i dessa anordnin id gifligt socialt behos. omtan , framkallar de Jag crinrar om nyss i detta hänseende yttrat. Medg också att de arbetslöner, niug, bildniug och förEtt samhällets hvad jag as måste om i allmänhet åt arbeigt till besparingar för mtiden. Hvad samhället förmår göra till för ande af dess arbetsskicklighet och såmedelst till beredande af en högre inkomst afvärjer således den oro denna klass stundom framkallar samt b drager till samhällets trygghet och lugn. För nande af detta ändamål är arbetarens bildning utvecklingen af hans smak, skönuctssinne och skicklighet det förnämsta vilkoret. Man har alltför dröjt att uppfylla de förbindelser, hvilka af skyldig omtanka så väl för arbetsklassens förkofran, som för samhällets eget lugn åligga detsamma. I forna tider meddelades inom skråen den för arbetaren erforderliga skicklighet. När dessa vecko för tidsandan försummade man länge att ersätta dem med andra lämpliga läroanstalter. Då arbetaren sålunda till följd at bristande insigt och färdighet saknade förmågan att försörja sig kunde de uppmaningar till sp samhet man egnade honom verkligen, på sätt en och annan af hans sakförare yttrat, anses såsom ett hån, under det på andra sidan det måste erkännas att arbetarens otillräckliga skicklighet ick gör honom förtjent af den behöfliga högre arbetslbuen. Må vi således af alla krafter verka för arbetarens utbildning i sitt yrke. Ionst, smak och skicklighet, se der de vapen, hvarmed han tillkämpar sig kerraväldet öfver materien: bildringens kännetecken. Hvarje framsteg till menniskans fullkomnande i teckniskt, i vetenskapligt, i konstnärligt hänseende gör henne sjelt och hennes arbete mera produktift, befordrar heunes välstånd och samhällets förkofran. Efter att sålunda i största korthet hafva antydt målet, dit vi böra strafva, tillåter jag mig att i lika korthet angifva den väg som enligt min uppfattning leder till dess uppnående. detta atseende ärd industriutställningar otvitvelaktigt mäktizt bidragande. För arbetaren, som icke kan egna någon längre tid åt inhemtande of tudier, men också med ovarlig snabbhet med ögat uppfattar hvad som han behöfver ve det tilltälle ti kådning af konstföremål. som derigenom beredes honom, af den aldra hög-te taren bestås, lemna föga öfr vigt. Men huru få jemtörelsevis äro icke de landets arbetare, som bl va i tillfälle att draga ördel af de på en punkt koncentrerade stora uttällningarne? Vill man således befordra arbetarens , väl, så måste man flerestädes inom landet ästadkomma utställningar. Endast sämedelst kunna arhetarne i massa deraf draga fördel. For att, jemte den nytta, som sålunda boredes j arbetaren, tillika befordra eller underlätta ofsätt. i ningen af slöjda borde, så vid jli diga bazarer eller sörsäljni okaler anska stillxerkaren kunde till försäljning utställa sina proi dukter. I den mån dessa ernådde en högre grad jaf fulländning, kunde de vinna inträde på de större marknaden och måhända slutligen bli föremål för export. Dertill erfordras likkvaOl så vi sullåfp: oning i arbetet som en produktion örre skala, hvilket också småningom otvifvel ut skall uppnås. För underlättande af denna tillverkning och bekedande af el till de för sådant ändamål erforderliga förskotter hafva i utlandet flerestädes bildats urbetare-ussociatiorer, hvilka visat siv v at sy g nytta, och jemväl hos oss till en de rsökta med framgång. Men ämsta villkoret för möjligheten af a octarens tidsenliga utbildning är hans undervis ning i för hans yrke nödvändiga e tramst i teckning. Inlärandet at denna! dan i folkskolan eller i de slöjdskolor, som efter band inrättas, är således oeftergitligen nödvändig Med skäl har dersöre utställningskomitsen bland atställningsföremålen intagit plancher och ritningor till bruk i lorna. Vid den industriutställnins i Paris, som jag nyss bevistat, upptogo de: de sätskilta ritskolorna i landet utställda profse ett betydande rum. lor finnas i Paris två, en för gossar och en för slickod lissementer, således mans 40; cch öfver hela landet äro i en mängd onumuner dylika skolor Man får vid betraktande af det arbete, som säledes nedläg på ungdomens undervisning i ritkonsten, förk ring öfver den smak, den fulländning och den ledighet i ritning, hvarför fransmännen tillvunnit sig priset i hela verlden. Den bildning, den riktning åt det sköna, som såmedelst bibringas nationen, är bufvodvilkoret för dess uppfostran till ett industrielt folk.e — — — af stadens 20 arr Den nu öppnade expositionen sortsättes till och med Lördagen. Rörande densamma emottaga vi i dag följande meddelanden från vår särskilde korresnondent

22 september 1869, sida 2

Thumbnail