Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 21 september 1869, sida 1

betalade genast halfva köpesumman, och för den andra hälften ställde han en af sin principal utfärdad borgen. 10. Några dagar efter auktionen stannade en åkkärra utanför dörren till det hus, som Pelle bebodde. En lutande gubbe steg ur densamma och band hästen samt gick derefter med darrande steg in. Denne gubbe var riksdagsman i Aspö, eburu det var svårt att i hans aftärda drag igenkänna den stolte penningmannenDet syntes tydligt, att han genomgått stora pröfningar. i Pelle blef äfven förvånad då han inträdde, både derför att han var så förändrad och derför att han icke kunde begripa i hvad afsigt ban kom. Riksdagsman märkte genast klart hvad intryck hans aukomst gjorde, Emellertid he sade han vänligt och yttrade efter ett par hostningar: — Du tycks bli förvånad öfver min ankomst, Pelle, och jag undrar icke derpå, efter hvad som förefallit oss emellan. Jag vet nog sjelf att du ej kan se mig med blida ögon, men jag kommer ändock för att bedja dig om en stor tjeust. Erika är, som du väl hört, mycket sjuk, och nu har sjukdomen ännu mer tilltagit, men hvad du icke vet är, att hon sjuknat af sorg öfver — dig. Derför har jag kommit för att bedja dig om att följa mig hem, emedan jag hoppas att hon skulle bli bättre, om Kon fick böra att du ej är ond på henne och om hon fick se dig. Nceka icke min bön; det är en faders och en moders sista hopp. Beböfva vi tolka Pelles svar? — Nej! Vi säga blott att han reste,