Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 18 september 1869, sida 2

TN RN UTLKRIHES. ITALIEN. Angående franska regeringens ställning till det förestående ökumeniska konciliet skrifves från Rom: Markis de Banneville har så föga motsvarat de klerikala förväntningarne, att man icke önskar honom tillbaka hit. Kejsaren förklarade i sitt tal vid lagstiftande församlingens öppnande den 13 November 1867: ,,Jag har ännu en gång måst skicka våra trupper till Rom för att skydda den heliga stolen. . .. I denna handling låg icke något fiendtligt emot Italiens enhet och sjelfständighet. . . . Italiens förhållanden till den påfliga stolen intressera hela Europa, och vi ha föreslagit makterna att ordna dessa förhållanden på en konferens. Knappast hade dessa ord blifvit bekanta i det förvånade Europa, innan man här gaf sig åstad med fulla segel. Man hoppades, att den fromme Banneville skulle säga ja till allt. Men snart följde demonstrationerna från den liberala delen at det franska presterskapet mot syllabus; man kom i Frankrike underfund med afsigterna med konciliet, och Banneville hade som sin na tions diplomatiske representant skyldigheten att på högre ort betona följderna af, att dessa afsigter sattes i verket. Från den tiden inträdde en köld i förhållandet till kardinal Antonelli, och ambassadören reste till Paris. Prins Napoleons ofta omtalade, sednaste tal i senaten har ingifvit den romerstora farhågor, men väckt stora förhoppningar hos de liberala, hvilka nästan taga för gifvet, att den franska occupationen skall upphöra före konciliets sammanträdande. En industrioch konstexposition skall anordnas i Rom från den 1 Februari till den 31 Maj 1870. Till lokal för exposister. Flera mord hafva under de sednaste veckorna blifvit föröfvade i , den heliga staden. RYSSLAND. En korrespondent från Petersburg till Ind uti litet stud Ryssland förfarit med mycken libera1 pressprocesser. erande, vid namn Stchapoff, utgifvit ep. belge omtalar flera fall, der man ska curian, och i synnerhet jesuiterna, tionen skall upplåtas ett stort f. d. klo; Så hade en ungl: en förträfflig öfversättning af Louis Blancs Lettres sur Angleterrek. Boken blef konfiskerad och utgifvaren åtalad. Försvarad med stor talang af en framstående advokat, Spassowitch, förklarade domstolen, att ,,boken icke innehöll något fiendtligt hvarken mot ryska regeringen, eller den grekisk-katolska läran, hvarföre domen blef helt och hållet frikännande. En annan ung skriftställare, Krestowsky, hade utgifvit en beskrifning öfver en resa i det inre af landet, och i denna hade han lemnat en teckning öfver en polisprefekt, af bvilken en person fann sig träffad och sårad. Då man vet, huru allsmäktiga högre polistjenstemän förut varit i Ryssland, är det så mycket underligare, att äfven Krestowsky blef helt och hållet frikänd. TURKIET. Från Konstantivopel skrifves den 7 d:s till ,,Indep. belge, att något officielt svar på storvisirens andra skrifvelse till vicekonungen af Egypten ännu icke ingått, men att det från Kairo hade pr telegraf blifvit meddeladt Porten, att vicekonungen antagit några af de framställda vilkoren, såsom t. ex. om öfverlåtande af de beställda gevären och pansarfregatterna. Korrespondenten är af den åsigten, att begge; parterna snart skola komma på god tot; med hvarandra, samt att Ismail Pascha, så snart allt blir klart, skulle personligen komma till Konstantinopel. ASIEN. Amerikanaren Burlingame, som på sin tid var Förenta Sraternas ambassadör i Peking, besöker — som bekant är — de europeiska staternas hof i en mission för: den kinesiska regeringen. Han föregicks före denna mission af ett stort rykte. I Föreuta Staterna, dit hans mission äfven sträckt sig, blefvo han och de honom åtföljande mandarinerna mottagna med största utmärkelse i det hvita huset uti Washington; men efter den tiden synes Burlingames ambassad hatva förlorat största; delen af sin betydelse, i det vestmakterna synas hysa farhågor för, att hela missionen skall blifva desavuerad af kinesiska regeringen. I samma riktning uttala sig äfven en del i Schanghai utkommande tidningar, hvilka försäkra, att det bland: europterna i Kina blott råder en mening: om, att kinesiska regeringen icke med denna mission åsyftar något framätskridande, utan tvertom. Kinesiska folket visserligen icke obenäget att beträda fr n åtskridandets väg, utan är snarare vänligt sinnadt mot fremlingarne, med hvilka de gerna vilja knyta handelsförbindelser. Men mandarinerna och hela det i Kina så ansedda lärda ståndet motsätta sig af all akt ett närmande till Europa, enär personer af dessa klasser inse, att deras inIflytande skall aftaga i samma förhållande, som den europeiska kulturen vinner insteg Ji Kina. Förenta Staternas ambassadör i Kina, Rose Brown, har blifvit återkallad, Toch detta lärer vara föranledt af, att han uttalat den öfvertygelsen, att den kinesiska I regeringen hade ofvannämnde afsigter. i AFRIKA. Från Pera, den europeiska delen af i Konstantinopel, skrifves den 3 d:s: ,Fråsgan om neutralitetsförklaringen af SuezI kanalen synes på allvar sysselsätta makI terna. Utan en sådan neutralisering skall i kanalen snart blifva skådeplats för allvarsamma tvister. Osterrike är gynnsamt sstämdt för neutraliteten, men tiger; Preussen går i detta afseende hand i hand med j England, och Italien vill gerna betrygga sin framtida handel med Orienten. Frankirike och Ryssland hålla sig deremot tilli baka, förstnämnde stat emedan den som hufvudsaklig drifsjeder för kanalanläggjningen gjort räkning på särskilda förmåi ner, och Ryssland, emedan det med missitro betraktar hvarje handelsväg till Orisenten, som icke gär öfver Ural. Om kanalen skulle visa sig användbar för stora ångfartyg, skall Ryssland ganska säkert begära förändringar i traktaterna om skeppsfarten på tBosforen och Dardanelslerna. Norge. i Franska amnestidekretet kommer att med sina verkningar räcka ända upp till Norge, i det nemligen en politisk flykting från Strassburg, som under flera år arbetat i kartverkets litografiska atelier i Kristiania, HH