Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 september 1869, sida 3

n AVLA 1111)1I1RVUL7 HAHMLCNYVLTHLC) JNDUHODC(AA— UTRIKES. TYSKLAND. Som man af ett telegram sett, ha i dessa dagar förekommit rykten om, att en del sydtyska stater stå i begrepp att inträda i nordtyska förbundet, och man har velat veta, att det i Heidelberg hållits en diplomatisk konferens mellan furst Hohenlohe, furst Gortschakoff och lord Clarendon, der frågan förhandlades. Det är sannolikt — så säges det — kejsar Napoleons sjuklighet och den deraf följande osäkerheten och förlamningen uti det politiska lifvet i Frankrike, som gifvit grefve Bismarck mod att inleda en djerf kupp, för att samla hela Tyskland under Preussens öfverhöghet. Så skrifves officiöst till ,,Schles. Zeit., att konung Wilhelm under manövrerna vid Stettin befunnit sig i en lifvad sinnesstämning, som påminde om segerglädjen år 1866, och att icke blott åsynen af hans vackra arme och medvetandet om, att han vid sin död skulle lemna spiran i starka händer, utan äfven en blick på den nuvarande ställningen i Frankrike bidragit att lifva honom. Korrespondenten slutar med förklaringen, att Preussen helt säkert skall begagna första tillfälle för att fullända den tyska enheten. Deremot förneka de ossiciellaktidningarne, att Preussen umgås med dylika planer, och särskildt motsäges underrättelsen om den diplomatiska konferensen i Heidelberg. Icke destomindre vidblifver , Neue freie Presse sitt påstående om, att det är något i görningen, och dessa rykten ha fått ny näring genom den omständigheten, att den wirtembergske utrikesministern Varnbiler i dessa dagar besökt grefve Bismarck och derefter i Minchen haft en sammankomst med konungen af Bayern. FRANKRIKE. De bekanta franska emigranterna Victor Hugo, Pyat, Edgar Quinet, m. fl. spela för närvarande en betydande roll i den parisiska pressen. Sällan går någon dag ller utan att de radikala ,,Rappel och , Reveil innehålla någon skrifvelse från någon af dessa exilerade eller , frihetens martyrer, som de sjelfva kalla sig. Ännu diskuteras frågan, om de skola återvända till Paris eller ej. Ledru Rollin har i , Reveil offentliggjort de skäl, som afbållit honom ifrån att återvända. Felix Pyat meddelar nu i samma organ, att han vill komma till Frankrike, men att han blifvit underrättad, det en person blifvit häktad, som ville införa några af hans skrifter i Frankrike. Detta meddelande bar afhållit honom ifrån att lemna London. I , Rappel publicerar Pyat ett bref till ,,den store exilerade, Victor Hugo, enligt hvilket han synes ändrat sin mening. Han framställer nemligen det förslag, att alla ännu i landsflykt varande flyktingar skola återvända till Frankrike och fordra en revision af de på sin tid mot dem fällda domarne, för att sålunda bereda den kejserliga regeringen förlägenhet. Victor Hugo synes emellertid ämna fortfara i sin landsflykt, intilldess någon faktisk förändring inträdt i regeringen. Han har dessutom tillräckligt att göra med att besvara de skrifvelser, som nu ställas till honom med anledning af de många republikanska och socialistiska möten och kongresser, som hållas i södra Europa. Den 14 dennes öppnades den bekanta ,, internationella fredsoch frihetsligan i Lausanne, som i år valt Victor Hugo till hederspresident, och denne har i en öppen skrifvelse, som meddelas i de franska tidningarne, tackat för det honom visade förtroendet och på samma gång begagnat tillfället för att göra verlden bekant med sitt politiska framtidsprogram. Detta bär pregel af Victor ugos vilda fantasi och hans djupa hat till de nuvarande politiska institutionerna. Det börjar sålunda: Medborgare af Förenta Staterna i Europa! Tillåten mig att gifva Eder detta namn, ty den europeiska federativrepubliken är grundlaga till ideen; den väntar blott på jatt blitva verklighet. I ären till, och såsledes är äfven den federativa republiken till. I ären början till en stor framtid