J. Halva tITedsstaande resultater Inom sånet vunnits genom hushållningssällskapets ätgöranden för husdjursafvelns förbättrande: a) För boskahsafreln? vi b) För häistafreln? el c) För fårafveln? d) För svinafveln? eller erfordras ytterligare och förändrade åtst gärder? st Vid föredragning af denna fråga meddelades, en-d. ligt beslut af hushållningssällskapet vid dess sed-j naste allmänna årssammankomst, en från bestyrelsen för Inlands norra kretsafdelning ankommen skrifvelse, så lydande: ve Till Göteborgs och Bobus läns hushållningssällskap. Å Härjemte tå vi äran föreslå: fc a) Förändring i bestämmelserna för språngafgifts ) erläggande vid begagnandet af sällskapets hingstar, e, så att, i stället för den ovilkorliga afgift stoegare nu erlägger, han skulle vara förpligtad att vid st språngsedels uttagande eller betäckningstillfället te erlägga en viss summa, förslagsvis 10 rdrrmt, med n: rättighet för honom att återfå samma summa, derest E han i 10:de månaden efter betäckningen å stationen uppvisar stoet i fölfritt tillstånd och ej styrkas kan, att fölet genom vårdslöshet blifvit fördrifvet. n Språngsedel skulle, utom bestämmelser och vilkor ä för betackningen, å baksidan meddela enkla tydliga för föls ändamälsenliga uppfödande och beb andling. Denna förändring i bestämmelserna för språngb afgifts erläggande medförde det önskvärda, att den, d hvilken erhölle valuta, betalade samma, och att li den, hvilken ingen valuta erhölle, hade ingen skada lidit; äfven blefve man på det säkraste underrättad 5! och i vetande om den nytta, hingstarne gjorde sfe länet. b) Då genom språnglistorna för sällskapets tjuP rar visat sig, att dessa nästan uteslutande begag3 nas för stationens kor, och ännu högst få mindre jordbrukare ega kor, passande för förädling, så m N h k ti li föreslås den förändring i kontrakten för tjurarne, att alla kalfvar, som falla vid station efter sällskapets tjur och icke uppfödas för upprätthållande af stationens egen stam, skola tillhöra sällskapet mot bestämdt pris vid födelsen, förslagsvis 3 rdr rmt pr st., och derutöfver serskildt för den mjölk, som Jörtäres under de första åtta dagarne. Till fö stationen ega länets jordbrukare insända beställning på kaltvar, hvilka beställningar expedieras i H den ordning de ingått och i mån af tillgång på E kalfvar. För dessa kalfvar betalar reqvirenten vid 8! afhämtning ett bestämdt pris, helst något lägre, h än det kalfven verkligen kostar, förslagsvis 3 7f rabatt. Med hvarje från stationen köpt påläggs-se kalf följer gratis någon enkel populär afhandling Ti om kreaturs uppfödande och vård. De kalfvar, e för hvilka reqvisition saknas, säljas under hand, eller nedslagtas vid stationen och redovisas sällskapets kassa. n Härmed afses, att kalfvar efter ömsesidigt goda o föräldrar komme allmänheten tillhanda på fördel-v aktiga vilkor, och att dessa, skötta efter de erhållna F reglorna, gåfve högre afkastning än våra inhemska kreatur förmå, hvilket åter på allvar torde väcka d behöflig håg för ladugården. v — — 8. d) Serskildt föreslår jag, Gyllensvaan, att vid så afdelningssom läns-landtbruksmöten endast J inom länet födda och uppdragna ungdjur kunna r. prisbelönas, och att dessa, hvar inom sitt slag, Ii täfla i serskilda åldersklasser; hästar från 1 tillt ochmed 4 är; hornboskap från 1 tillochmed 3:ne år; alla andra smådjur tillochmed 1 år. IIvarje ! djur obetaget att år efter år taga pris i ny be-S stämd åldersklass. Det djur, hvilket tagit första h priset i alla åldersklasserna, tillkommer ett ser-. skildt honnörspris. Genom denna anordning skulle ofelbart liflig å täflan uppstå att frambringa goda ungdjur, hvilka n ledde till efterföljd och nog i sin tid motsvarade Jj omsorgen, de njutit. På Inlands Norra filialafdelnings vägnar: J. A. Gyllensraan. Hr major Neiglick trodde det vara nödigt att, hvad utstationeringen af tjurar angår, inskränka sig till ett mindre antal racer än hittills, samt ifrågasatte Ayrshire-racens lämplighet, enär djur af denna race vore benägna för tuberkelsjuka. Tal. instämde i de åsigter, som löjtnant Gyllensvaan i den upplästa skrifvelsen uttryckt angående prisbelöning vid landtbruksmötena. Hr häradshöfdingen Svalander meddelade, det förvaltningsutskottet hade — för vinnandet af ändamålet — ansett vigtigt att, i afseende på racer, så mycket som möjligt tillmötesgå önskuingarne af de personer, hos hvilka afvelsdjuren blifvit stationerade. Ir öfverstelöjtnant Neiglick sörordade, att man horde hålla sig till farre racer, för nötboskapen företrädesvis Ayrshire-racen, för hästar — norsk race, för får — Cotswoldsoch Cheviots-racerna, samt för svin — Berkshire-racen. Utom de redan vidtagna åtgärderna ansåg tal., att man äfven — likasom förr — borde utsätta premier för afvelsdjur, men hyste betänkligheter mot att — såsom af löjtnant Gyllensvaan föreslagits — från prisbelöningar utesluta sådane afvelsdjur, som voro födda utom länet. Hushålln.-sällskapets sekreterare, löjtnant Lindhe. upplyste, att af de utstationerade 15 tjurarne voro 2 af korthorns-, 2 af Angler-, 1 af Allgaueroch 10 af Ayrshire-race; af de 7 utstationerade hingstarne voro 5 af norsk, en af Helsingesamt en af blandad norsk och Percheron-race; at de utstationerade springbaggarne voro alla af Cotswoldseller Cheviots-race, med undantag af tvenne af Southdowns-race, och alla de utstationerade svinen voro af Prince Albertseller Berkshire-race. I detta län, der djurförädlingen ännu ej långt kommit, torde det af den föregående tal. förordade premiesystemet icke vara lämpligt, enär det låge stor vigt vid att endast utstationera ädla djur, hvarpå inom länet är brist. Ehuru önskvärdt det vore att lör hvarje djurslag endast hafva en eller två racer, borde måhända dock ej förbises deras P önskningar, hos hvilka afvelsdjuren stationeras. n Hr löjtnant Kilman trodde, att man alltför litet v beaktade den holländska nötboskaps-racen, hvilken d är känd för sin konstans och sin mjölkrikhet, hvilken sistnämnde egenskap vore mycket att vär-Y dera här i länet, der man hufvudsakligen borde S ställa ladugårdsskötseln på mjölkafkastning. Dela flesta så mycket omtyckta herregårdsracerna bär-h stamma från den holländska boskap, som af Ahlströmer infördes hit. h Länsagronomen Brattberg ansåg de af hushålld ningssallskapet vidtagna åtgärderna vara fullt ändamälsenliga, och dessa borde icke förändras. Olite ka racer behöivas äfven för olika delar af länet, och vigtigast är, att på samma trakt samma race bibehålles, samt att afkomman väl uppfödes. d Hr öfverstelöjtnant Neiglick vidblef sin mening, m: att endast en eller två racer af hvarje djurslagd. borde begagnas till utstationering. Tal. förmenade f äfven, att täflan om priser försvårades, då mängale racer förefunnos, äfvensom att det för handeln med kreatur vore fördelaktigt att hafva ett min-k dre antal racer. F Hr Brattberg framhöll, huru det af öfverstelöjt-F. nant Neiglick förordade premiesystemet icke vorelra lämpligt; uppfödandet uppmuntrades ändamälsen-de ligast — så som nu sker — genom prisbelöningar e vid landtbruksmötena. Mötet afgaf följande svar på den framställda D: frågan: ve Med godkännande at hushållningssällskapets si hittills vidtagna åtgärder, anser mötet, att för de boska och hästafvelns förbättring företrädesvi FARA —0 PM — — 2 0 OM 2 — 2 Ö MM Ott rFr:M —— — A OA MM U U