Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 17 september 1869, sida 3

1 fot hög lervall, 6 fot bred i botten samt ett der utanför befintligt dike, hvaraf, i händelse af eld fara och fatens söndersprängning, fotognen skull upptagas. Lessa försigtighetsmätt äro dock pi intet sätt fullt betryggande, helst om eld utbröt då ett större parti fotogn der vore upplagdt dels emedan byggnadens träväggar snart skulle brinna upp och de emot dem hvilande jordvallarne falla inåt magasinet och dels emedan fotogånen snart sagdt i ett ögonblick skulle koka öfver vallen. I sådant fall inses lätt hvilken oerhörd fara skulle uppstå då den brinnande totogenen af strömmen skulle föras rakt på staden och i hamnen liggande fartyg, hvilken fara aldrig kunde uppkomma om magasinet vore beläget nedanför staden och i hamnen befintliga förtöjningsplatser. I nämnde artikel uppgifves vidare, att utrikes och speciellt i Hamburg dylika magasiner företrädesvis äro förlagda ofvanför städerna, af det skäl, att fotogenen då blott en gång behöfver passera hamnen. Härvid bör dock anmärkas att hvad som kan vara lämpligt för förhållandena i Hamburg, ej derföre bör, utan pröfning, anses lika lämpligt för förhållandena i Göteborg. Så kan det t. ex. anses nästan likgiltigt, om i Hamburg förvaringsställen för fotogen anläggas ofvan eller nedom staden, då som man vet tidvatten existerar i Elben och eldsvåda i ett magasin nedom staden vid flodtid kunde förorsaka lika stor skada som om olyckan timade i ett sådant ofvan staden vid ebbtid, enär vattnet, i båda fallen, kom att föra den brinnande fotognen till staden. För Göteborg, der strömmen alltid flyter samma väg, är deremot förvaringsställens belägenhet af största vigt. Med hänsyn till faran under transporten till och från magasinet, kan det uppgifna skälet för detsammas förläggande ofvan staden (såväl Hamburg som Göteborg) ej i något hänseende vara riktigt, ty först måste ju hela den från utrikes ort inkommande qvantiteten passera hamnen och staden och sedan de ganska betydliga partier som åter utskeppas till andra orter, hvilket ej blir förhållandet, då magasineringen sker nedanför staden, alldenstund den stora del af importen, som icke afsändes inåt landet, aldrig någon gång kommer att passera hamnen och staden och den öfriga delen endast i mindre partier. Då det blott är sotognens transport och förvaring i större partier som anses farlig, och såsom sådan är i gällande förordningar förbjuden, hvaremot mindre partier få enligt författningarne t. o. m. inom staden uppläggas, torde fordelarne af förvaringsplatsernas belägenhet nedom och olämpligheten af deras läggande ofvan staden knappast kunna i något hänseende ifrågasättas. Önskligt och nödvändigt vore emellertid, att vederbörande innan definitift beslut om fotogäns transport och uppläggning fattades, egnade denna fråga all den uppmärksamhet den förtjenar och samhällets säkerhet fordrar. —nmn.