Nog känner jag brors svärmerier alltia — fortsor riksdagsman. — Jag skulle äfven väd ett annat tillfälle låtit bror behålla dern, men Du, då det gäller Pelles framtid, motsäger jag bror på det bestämdaste. 1 3ror säger att Pelle skall arbeta och att I nan ingenting annat behöfver för sin utkon ist, och det kan väl vara sannt, om han i cke vill bli annat än arbetare. Men nu hå or jag att Pelles tankar flyga litet högre. Han kan emellertid ingen väg komma utan Pengar. Har han pengar så kan han bem å på sina kamrater och sålunda vinna dem till vänner och då skola desse, som till storsta delen äro förnäme och rike mär 18 sönel-. bjelpa honom i framtiden. Derför e har sag tänkt låta Johan och honom få litet pemngar att rusta om med och jag hopbas briror finner att det ej skadar, utan tver tom goySFnar dem. — Det kan jag ej finna — sade Tärne kort — skadar alltid pojkar att få pengar lätt och lära sig le.vå UPP dem fort. Vill derföre ej att Pelle: sycall vänja sig dervid, utan i stället vänjer sig vid arbete. Han skall nog få en frarotid sör sig och han skall nog vinna vänner på annat sätt, om han blott vill lyda mitt råd att vara gudelig och låta sig nöja. Och nu tala Fv Sa HUT Non 914