Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 september 1869, sida 2

att dess ord härflutit utur en högre liggande källa, ett antagande, som dock sedermera blifvit motsagdt. Emellertid gjorde uppsatsen sin verkan, i det de danske invänarne i Nordslesvig skyndade att åstadkomma en opinionsyttring, som visserligen ej kan anses vara någon folkomrös men som vida bättre och säkrare än en sådan angifver den danska nationalitetens omfång och styrka i dessa trakter. I det nemligen hvarje medborgare öppet undertecknar sitt namn jemte boningsort, blir det ganska lätt att utröna det verkliga förbållandet rörande nationaliteten inom hvarje kommun, och så blir det derefter icke svårt att anordna den afgörande folkomröstningen efter riktiga och lojala grunder. Emellertid synes denna sakernas vändning icke hafva rätt behagat vissa preussiska tidningar, i det man tillochmed mot de danske slesvigarnes åtgöranden användt ordet ,,högförräderit. Detta är ett uppenbart missbruk af ord, ty högförrädare är endast den, som bär fiendtlig sköld mot sin lagliga regering, men ett sådant fall har här icke inträffat. Den opinioneyttring, hvarom nu är fråga, bär icke karakteren al siendtlighet, och i öfrigt är — hvilket här utgör hufvudsaken — den preussiska regeringen icke Nordslesvigs definitiva regering. Den är endast provisorisk, och Danmarks konung gvarstår alltid, intilldess frågan blifvit löst, såsom landets eventuelle regent. -Staatsburger-leitung har ännu den 3 September vidhållit sin en gång uttalade uppfattning af Pragerfredens bindande kraft och sättet för frågans lösning, hvilket framgår af en uppsats i tidningen at denna dag, för hvilken vi vilja här redogöra. Tidningen anmärker först, att under det såväl den tyska pressen, som är obenägen att till Danmark återställa någotsomhelst slesviskt område, som ock pressca i Danmark och Sverige intagit sin ställning till omröstningsfrågan, så lakttager den officiösa preussiska pressen den djupaste tystnad i denna angelägenhet. Tidningen framställer derefter trenne alternativer för sakens lösning: en omröstning utan preussiska regeringens initiativ, men som tillika bör vara fri; en omröstning från befolkningens sida, men icke fri, utan anordnad och betingad af agitatorerna, samt en omröstning anordnad af vagArin man kabinett, som gåfvo anledning förmoda,