Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 15 september 1869, sida 2

tryck mot H-Y. hvilket ei anstod de opinerånde yuglingarne. Dessa rättelser utlofvades och ombudet skulle återkomma någon följande dag, för att få skriften införd i H.-T., men han hördes aldrig at. Skriften har nu uppdykat på ett ställe, som gossarne borde halva undvikit; — Slöjdutställning, Enligt hvad man af annons i gårdagens blad erfarit, kommer en utställning ätt öppnas nästa Måndag i Venersborg af slöjdalster från alla delar af Elfsborgs län. Utställningen fortgår till och med Lördagen den 25 dennes. Ett stort antal anmälningar har redan blifvit gjordt, och man har all anledning antaga, det denna utställning skall blifva af både intresse och gagn. — Bankkontor i Marstrand. , Marstrands-Posten berättar: Göteborgs enskilda bank, som under loppet af sommaren hast vexlingskontor härstädes, tänker nu att utbyta nämnde vexlingsaffär mot ett kommissionskontor, hvars verksamhet och fördel för platsen naturligtvis blifva mera utsträckta än hvad genom vexlingskontoret kunnat åstadkommas. — Uddevalla -Venersborgs — Herrljunga jernväg. Vid Venersborgs stadsfullmäktiges sammanträde i Fredags förekom bland annat frågan om stadens deltagande med 30,000 rdr till inköp af godsvagnar för jernvägstrafiken, hvilken fråga föranledde en längre diskussion. Komiterade, som haft i uppdrag att, efter inhemtade upplysningar, afgifva utlåtande i ämnet, hade nu afgifvit ett atstyrkande betänkande. Ehuru ingen ledamot af fullmäktige förordade anslaget, helst man hade sig bekant att förslaget om Uddevalla stads deltagande med 50,000 rdr för samma ändamål af stadsfullmäktige derstädes för närvarande afslagits, utspanu sig här en lång öfverläggning beträffande huruvida afslaget skulle motiveras med de skälsom komiterade anfört eller icke. Utan att uttala något bestämdt beträffande komiterades alla motiver, utföll beslutet dock sålunda: att stadsfullmäktige, efter tagen del af komiterades utlåtande, icke för närvarande kunde bevilja det begärda anslaget. — Mordbrandsanläggningen i Marstrand. Öfver denna hemska gerning, hvilken hade till följd att ett tjugotal af gårdar i Marstrand i slutet af Oktober månad 1867 lades i aska, har först i dessa dagar, såsom vi förut berättat, ljus blifvit spridt. ,Marstrands-Posten af sistl. gårdag innehåller om de deri inblandade personerna och om första ransakningen med dem följande utförliga berättelse: Genast vid eldsvådans yppande hade man skäl befara, att denna olycka timade genom mordbrandsanläggning, men att komma till visshet derom har j lyckats förrän sistl. Fredag, då guldsmeden S. . Nordström och dess hustru Johanna Carolina Nordström öppet erkände, att den sednare, på mannens enträgna begäran och tillfölje af åtskilliga af honom uttalade hotelser, förmåtts verkställa detta nedriga brott. Med anledning af denna bekännelse blefvo makarne Nordström i häkte insatte i Fredags och blewo i går hörda inför rådhusrätten i Marstrand. Detta förhör företedde en yt-erst upprörande scen. Hustru N. inträdde med vacklande steg och tårdränkta ögon samt tycktes anlita alla egande kratter för att hålla sig uppe och ej digna under den börda, som en djup ånger och en stor blygsel pålagt den olyckligas skuldror. Mannen deremot syntes lugn, och man såg uti honom det afskyvärda redskap, som tubbat den arma qvinnan till det hemska brott, för hvilket hon nu stod anklagad och saker. Vid detta förhör upplystes, att elden blifvit af hustru Nordström anlagd den 30 Oktober, i en skrubb å andra våningens förstuga, kl. half 11 på aftonen, efter slutad bakning, samt att detta tillgått sålunda, att först några gamla hattaskar och andra lätt antändbara ämnen der blifvit inlagde, hvarefter placerades ett brinnande ljus midt uppe i allt detta, och en fönsterruta utslogs för åstadkommande af erforderligt luttdrag; allt uppå af Nordström sjelf gifna bestämda föreskrifter. På af ordföranden framstald fråga, af hvad anledning Nordström kommit till detta rysliga beslut, upplyste ban, att han umgåtts med denna tanke alltsedan tidigt på våren 1867, och att han beslutat verkställa detta för att härigenom betrygga sitt ekonomiska bestånd, ehuru detsamma var långt rån bekymmersamt, utan deremot mycket godt. ör att så mycket säkrare kunna emotse en god och ansenlig vinst å eldsvådan, lät han ock höja sin assurans å lösegendomen på våren samma är, eller genast då han började umgås med planen för mordbrandsanläggningen, med flera tusende rdr. Mannen Nordström fick törst aflägga sin bekännelse, och återfördes hustru N. under tiden i sängelset. Af Nordströms prestbetyg upplystes, att han är född i Marstrand och hade till föräldrar guldsmeden Sven Nordström samt Margareta Hammarberg, och att fadren aflidit för flera år sedan, men att modren ännu letver. 8. E. Nordström lärde guldsmedsyrket hos guldsmeden Gökblad i Göteborg och öfvertog sin faders rörelse i Marstrand efter dennes död. Domaren erinrade honom, att han nu här står tilltalad såsom saker till den stora eldsvådan 1867, och tillfrågade honom tillika om han vidblitver sin, i vittnes närvaro, aflåtna bekännelse, hvartill han lemnade ett jakande svar samt medgaf, att han vid början af nämnde år för första gången närde den tanken att genom mordbrand ödelägga sitt hus och att han för detta ändamål låtit höja assuranssumman. N. upplyste, att inga ekonomiska bekymmer tvingat honom härtill, utan uppgaf såsom orsak, att han var skyldig en person i Marstrar.d ILS SURT VIEN ERA BO BEE TE ATEA RAA EE AD