Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 13 september 1869, sida 1

krisen, om lagstiftande församlingen inkallades, innan en ny ministör vore bildad, som uppställde ett fullständigt program. k ENGLAND. Om afskaffandet af den irländska statsskyrkan äfven gör föga glädje åt de egentliga fenierna, enär de derigenom blifvit beröfvade en mäktig häfstång till förevigande af missnöjet i landet, så har det nya förbållandet dock redan visat sina frukter i det erkännande, som den betänksammare delen af katolikerna lemnar regeringen och parlamentet. Kardinal Cullen yttrar i sin rundskrifvelse om en tre dagars kyrkofest, som skall anordnas, att Irland ,,bör tacka Iden allsmäktige gifvaren af alla goda gåfIvor, att han förlänat den ala klasser af folket uti det förenade konungariket repressenterande, af Hennes Maj:t inkallade och saf den vältaligaste och insigtsfullaste statsmannen Gladstone ledda legislaturen vishet och kraft att lägga en fast grund för den enhet och fred i landet, som kan undanrödja ett våld, som hade sitt ursprung från ett mer än 300 år gammalt beslut af ett litet irländskt parlament, hvilket endast representerade en obetydlig bråkdel af det irländska landet och handlade mot folkets vilja. Kardinalen tillägger, att den irländska statskyrkan varit den ständiga källan till hat och oenighet, och venär de liberala och.upplysta anhängarne af alla trosbekännelser beslutat, att religiös jemlikhet skall införas, samt således lyckligare och fredligare dagar stå att vänta, så är det tid på, att alla sanna vänner af religionen och fäderneslandet — vare sig katoliker eller protestanter — bringa Gud sin tacksamhet härför. Som man ser, fruktar icke Cullen att uttrycka sin tacksamhet för de af andra prelater så förhatade liberala. Genom den nu aflidne 76:årige generalen sir Charles Gores död har engelska armåen åter förlorat en af sina veteraner från kriget på Pyreneiska halfön. Han kämpade vid Cindad Rodrigo, vid Salamanca, Victoria, Nivelle, m. fl. ända till slutet af år 1812. År 1815 stred han vid Quatre Bras, i hvilken batalj hans häst blef skjuten under honom. Vid Waterloo förlorade han tre hästar och gick efter slaget med engelska armåen till Par Härmed slutade hans tjenstgöring i krig L I Å i en ålder at 86 år. plånligt förbundet med striden mot spanmålstullarne, under hvilken hans berömda ykatekes, spelade en stor roll. Hans parlamentariska bana var rik på motigheter. År 1835 låg han under vid parlamentsvalet för Preston, segrade snart derefter i Hull med 5 rösters pluralitet, blef 1837 i Maidstone slagen af Disraeli och låg äfven då under på flera andra ställen. 1847 blef han vald i Bradford, 1852 låg samma ställe år 1857 och drog sig 2 år derefter helt och hållet från det politiska lifvet. Hans mest karakteristiska drag var ihärdighet. SPANIEN. Regeringen synes nu hafva fått slut på det carlistiska upproret; banden ha blifvit sprängda och till en del tillfångatagna. Den franska polisen lärer nu vara strängare än förr med gränsens bevakande, och det synes, som om det från sjelfva polisen i Paris (d. v. s. den hemliga) lemnats upplysningar åt spanska regeringen med afseende på de frihetsfiendtliga och legitimistiska partiernas beteende, enär polisprefekten Pietri nyligen fått en hög spansk orden, Utom andra kandidater till spanska kronan nämnes nu en prins af Coburg utaf den katolska linien. Han är son till Ludvig Filips dotter Clementine, således en systerson till hertigen af Montpensier, och brorsom till konungens af Portugal far. Han är något öfver 35 år gammål samt ryttmästare vid ett österrikiskt kavalleriregimente. Men at hvilket skäl det spanska folket skulle föredraga honom framför någon af de förut nämnda, är icke godt att säga. Supplementvalep till cortes skola ske den 23 dennes, och det tros, att cortes straxt derefter skola sammanträda. Det torde vara oriktigt, då engelska och amerikanska tidningar påstå, att regeringen endast afvaktar cortes sammanträdande för att framkomma med afgörande förslag om Lubas öde. Allt talar tvertom för, att regeringen hoppas kunna bekämpa upproret och i sådant afseende utvecklar den största energi. Den 10 dennes skulle jön man åigå tll ön för att förstärka, den dervarande militärstyrkan, och 6,000 man skola inom kort folja efter. Den s. k. prelatsrågan går sin lösning till mötes; man väntar, att ministören osäörtöfvadt skall offentliggöra sitt beslut. Som det pästås, skall regeringen uttala sin tacksamhet för 40 erkebiskopars och biskopars lojala förhållande och för det sätt, på hvilket de genom förmaningar och herdebref sökt afhålla befolkningen från deltagande i oroligheter. Af dem, som vägrat att efterkomma regeringens siamställningar, skola trenne ställas inför högsta domstolen och fyra inför statsrådet. ; PORTUGAL. Detta land har under flera år lidit af on ständig finanskris, hvilken ännu länge synes komma att fortfara, och detta har åter framkallat oftg återkommande ministerkriser och ministerombyten. NinisteGeneral Perronet Thompson har aflidit Hans minne är outÅr han under derstädes, på nytt vald påf ö 8