Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 9 september 1869, sida 2

rj. — Håstsiankdomen Kots har visat sig j i trakten omkring staden, ehuru ännu lyckligtvis endast i spridda fall. veteri, jnärläkaren hr P. G. Floberg har genast anmält förhållandet hos landshöfdingeemt betet, som öfverlemnat skrifvelsen till poislsskammaren för vidare åtgärd. Egaren -Itill en af de utaf den farliga sjukdomen ,Jangripna hästarne var i dag inkallad till 2 poliskammaren, som meddelade det beslut, att kreaturet genast skulle nedskjutas i närvaro af polistjensteman och derefter nedgräfvas. 1) — Export. Med ångf. ,Louise Ann Fanny, som i dag afgått härifrån till I London, ha försändts 32 st. slagtoxar, 15 kalfvar, 150 tons jern och stål, 3,500 qv. hafre, 50 standards plankor, 300 lådor ständstickor, fisk, lingon och mejeriprodukter. — Inteckningsgaranti-aktiebolag. För söfverläggning om bildandet af ett inteckningsgaranti-aktiebolag för jordbruksfastigheter inom Bohuslän hade i följd af skedd sinbjudning, ett större antal jordbrukare från länets flera delar infunnit sig i Uddevalla sistl. Lördag, till sammanträde å I Lane härads tingssal. Bohusläns Tidn.I berättar derom: Sammankomsten öppnades af häradshöfdingen A. Rosenqvist med ett helsningstal, hvarunder framhöllos de anledningar, hvilka i jordbrukets intresse föranledt utlysandet af denna sammankomst, varvid tal. betonade de svårigheter, hvarmed egare af jordbruksfastighet esomoftast hemsökas isölja af de förändringar, som på den senare tiden timat uti penningväsendet, och hvarigenom inteckningar blifvit allt mera svärplacerade samt dessutom underkastade täta och ofta förlustbringande uppsågningar. Jordbrukaren behöfde att kunna placera sina inteckningar på bättre sätt. Det var ur denna synpunkt inbjudningen utfärdats. Diskussionen öppnades härefter af regementsläkaren Appeltofft hvilken uti ett särdeles väl motiveradt föredrag ådagalade de tydliga fördelar, hvilka genom den ifrågavarande garantiföreningen borde uppstå för jordbrukaren, i motsats till nuvarande förhållanden, hvarunder den ordentlige låntagaren har lika svårt, som den oordentlige att skydda sig mot låneuppsägningar, och hvarutaf erfarenheten visat sorgliga följder. Tal. lemnade en historik öfver inteckningsväsendet inom Bohusslan, det enorma tilltagandet af exekutiva jordsbruksfaslighetsauktioner, det häraf föranledda falll: i egendomsvärdet; den stegring deruti, som var att förvänta om köpare och egare af jordbruksfastighet, emot en ringa försäkringsafgift kunde trygga sig emot faran att få sina inteckningar olägligt uppsagda m. m., hvilket voro hufvudsakliga syftet med föreningen. Utur de statistiska uppgifter, hvilka tal. samlat öfver länets jordbruksförhållanden, anteckna vi serskildt med afseende på den förevarande frågan, och föreningens utsigt att bära sig, huru Bohuslänska jorden i rundt tal under de senare tio ären intecknats för 2 Hflkdrr 19, 800,000. Att inteckningar under samma tid förnyats ffe.. . 6,875,000. rdr 26,675, O00. Hvaremot inteckningar dödats fsörr. 44H438, 000. Lemnande qvarstående inteckninningar i Bohusläns jord . . . . rdr 22,237,000. Afdrager man härifrån cirka 10 proc. för obegagnade eller förfallne ioteckningar så återstår inteckningar i Bohuslän för . . . . 2:20 millioner rdr. Utaf dessa 20 millioner ansåg tal. att en försäkring af 12 millioner antagligen kunde påräknas, derutaf tre millioner under halfva egendomsvärdet mot en premie af 2 rdr för 1,000 och nio millioner mot en premie af 4 på 1,000. Dessa premier utgöra. . . . . . rdr 39,000 och läggas härtill den årliga räntan å 5 proc. för den projekterade kapitalmom S ms tt inbetalningen å rdr 250,000. 14, 375. t samt räntan å inflytande premier . . ,, 1.950. h Så skulle årsinkomsten utgora . rdr 55,325. De uppgifna utgifterna under förutsättning af en klok förvaltning böra högst kunna anslås till . . . — 9,325. bvadan icke mindre an.... — rdr 26.00Oskulle utgöra ärsvinsten eller cirka 18 proc. af det ifrågasatta kontanta aktietillskottet. Resultaterna af inteckningsgarantibolagets tillvägabringande erbjödo således trygghet för egaren af jordbruksfastighet emot olämplig uppsägning, säkerhet för längikvaren på inteckningar försäkrade i bolaget, att ordentligt erhålla räntan och derjemte kapitalet då han detsamma vill uppsäga, samt slutligen en god vinst för aktieegare i föreningen, hvaruti kapitalisten sålunda kunde finna mer än vanligt en fördelaktig användning af ledigt kapital, samt jordbrukaren amortera sin fastighetsskuld. Löjtnant J. A. Gyllensvaan var öfvertygad att alla intresserade sig för denna frågas lyckliga lösning. För egen del hyste dock talaren några betänkligheter emot stiftandet af nya penninginstitutioner i så måtto att jordbrukarens iräkade jörlägenhet, enligt hvad erfarenheten visat, hållit jemna steg med lättheten att få pengar. Beredes ytterligare lätthet komme vi slutligen till samma punkt om ej värre. Talaren ansåg nödigt att få veta huruvida meningen endast var att hjelpa de redan skuldsatta, eller om föreningen ej skall understödja de öfriga, som önska låna. Ansåg ett ytterligare skuldbelastande af jordfastigheterna vådligt. Värlemätaren på jord var det pris, hvartill jordbruksastigheter gingo i transaktioner man och man emellan. Tal:n ville äfven veta huruvida egare at tadsfastigheter finge vinna försäkring i bolaget n. m. Ötverstelöjtnant Carl Neiglick trodde att något nisstag förefanns uti föregående talarens uppfattling af garantibolagets syfte. Hvad vidkomme jorlens skuldsättning, så torde den ej böra ökas högre: andats hufvudnäring är jordbruket, och detta har inder de sednare åren varit blottstäldt för alla luktuationer inom bankväsendet, af hvars stryp-o ystem det blifver ofta beroende och lidande; peningen hade blifvit dragen ifrån jorden, som den örut tillbörde; man borde söka att få den tillbaka ; e exekutiva auktionerna vittnade om svårigheten tt få jorden belånad, en omständighet, som inverade på jordvärdet etc. etc. Tal:n ansåg att en sammanblandning af stadsch landtfastigheter måhända ej vore lycklig. Regementsläkaren Appeltofft uttalade den åsigNn, att egendomarne i närvarande stund voro vida nder deras verkliga värde. Ansåg att städerna i borde få ingå uti bolaget. Afgaf en kort beittelse om de lyckliga resultaten at dylika garanföreningar i Preussen, hvilka redan första året mnat 11 proc. och numera 13 proc. vinst ehuru ora reservfonder afsatts. Någon fara för stora ppsägningar, trodde talaren ej på m. m. Kapten Krusenstjerna trodde, att vid det förillandet att jorden intecknades, men icke åbyggderna, borde försäkringen af stadsjord vara i boget medgifven. Konsul W:m Thorburn ansåg att svårigheter ulle möta för den nödiga inteckningssummans lvägabringande täd na uteslötos, hvarigeA dag nn