Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 8 september 1869, sida 2

cke sakna sina svårigheter, men bör ej vara omöjligt. Arbetet bör i alla händelser betalas lika mycket som motsvarande ritt arbete och om möjligt icke ske inom fängelserna, på det att icke en onödig skymf må medfölja straffet, något som ej ir meningen med böternas åläggande: Siaden och Länet. Riksdagsmannavalet. Sedan valförrättningen till det i går f. m. började riksdagsmannavalet afslutats kl. 8 på aftonen, befanns det, att 966 valsedlar blifvit aflemnade. Uppsummeringen af de ifgifna rösterna börjades redan i går på aftonen, men måste då afbrytas, för att dag fortsättas. Den bar nu afslutats kl. omkr. 5 eftermiddagen, och visar sig valet bafva utfallit sålunda, att till riksdagsmän för Göteborg blifvit utsedde: Grossh. Olof Wijk med 902 röster, Grossh. Julius Lindström 705 Grossh. C. 0. Kjellberg 614 Rektor C. F. Winkrans 630 Litterat. Victor Rydberg 615 Närmast i ordningen voro: Professor E. v. Schoultz med 404 Lektor F. T. Blomstrand 360 Direktör J. N. Söderling 134 och Rådman E. H. Brag 98 Denna utgång af valet motsvarade hvad vi hoppats och väntat. Det är sannt, att å ena sidan har bedrifvits en agitation, som vittnar om agitatorns energi och hänsynslöshet, under det man å andra sidan, oss veterligen, icke gjort någonting i denna väg; men vi hafva dock alltid hyst det förtroende till detta samhälles sunda och riktiga omdöme, att dessa agitationer skulle komma på skam. Den lika rösträtten har här bestått profvet på ett hedrande sätt. Vi betvifla emellertid icke, att ju en af de förbigångne, nemligen lektor Blomstrand, nu skall uppbjuda alla sina krafter för att få lysa såsom martyr. Han är de sförtrycktes, han är arbetarens vän, och derföre gick han ej igenom, skall det ljuda från detta håll. Vi skulle ej undanrycka lektor B. detta martyrskap, såvida det vore törtjent. Nu fråga vi allenast: hvad har lektor B. då gjort för arbetaren? Sannerligen vi kunna upptäcka någon förtjenst å hans sida i detta hänseende. Men hvad vi veta är, att han motarbetat anstalter och anordningar till arbetarens bästa, såsom folkundervisningen (derför att den är för dyr), utskänkningsbolaget, derföre att några värdshusidkare derpå blefvo lidande, m. m. Inom arbetareföreningen, der han kunnat göra sin förmåga gällande, har han arbetat för ett hufvudsakligt mål — att väcka split. Hvad har hr B. då verkligen gjort för dem, som han behagar kalla sförtryckte Handtverksidkare hafva upptagit honom såsom sin kandidat, derföre att de genom honom hoppats någon återgång till skråväsendet. För arbetaren ligger åtminstone häri icke någon fördel. Vi ämna icke vidare mycket befatta oss med denne än mycket envise, än mycket smidige man; men vi önska hafva en gång för alla uttalat, att när han, i den utgång riksdagsmannavalet nu fått, söker bygga en ny fotställning för sin popularitet, så hvilar denna ställning på alltför lösa grunder. Göteborg kan emellertid med lugn betrakta både smädelserna och hotelserna från detta håll, då det nu genomfört ett val, som på samma gång det är hedrande för samhåället, vittnar derom, att det sunda och goda omdömet är starkare än både stämplingar och lidelser. — Italienska operan. Under förra saisonen en af vår publiks favorit-operor och då gifven flersaldiga gånger, hade Verdis Un ballo in maschera vid dess återuppförande förliden gårdag lockat en ingalunda fåtalig publik till teatern. Äfven nu emottagen med stort bifall tyckes denna opera komma att fortfarande hålla sig uppe på repertoiren, helst densamma af det nuvarande sällskapet gifves på ett i allmänhet mycket förtjenstfullt sätt. Fru Cepeda återgifver de skiftande själsstämningarne i Amelias parti med den kraft och dramatiska liffullhet, som utgöra det framstående draget i denna sångerskas artistiska skaplynne, och hvad särskildt rösten beträffar, så saknar densamma, omångsrik och fyllig som den är, ingalunda sympatisk klang, då den icke öfver höfvan forceras. Detta var vid gårdagens representation mindre fallet än vid fru Cis första uppträdande, och det visade sig, itt hennes röstresurser dessförutan äro ullt tillräckliga för att låta uttrycket af ; ifven starka affekter komma till full versan. Såsom företrädesvis lyckade momener i fru C:s framställning påpeka vi Ameias stora aria med obligat oboe, i andra äkten, samt hennes derpå följande duett ned Riccardo. Fröken Caracciollo, som lenna afton debuterade i pagens parti, ar en angenäm bekantskap. Ibesittning f en frisk och behaglig stämma samt en ingdomlig. tilltalande abandon i uppträ4 4 landet, tycktes fröken C., om än hennes ång ännu icke röjer den fullt utbildade! rtisten, redan från början tillvinna sig ublikens synnerliga gunst. Samtliga henes sångnummer emottogos med bifall, och