Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 september 1869, sida 2

t rösta för sjelfva staden S:t Louis. I Syd samerika har den argentinska republiker sJaf samma skäl i början af förra månade 1) beslutat förlägga centralregeringena och lagstiftande församlingens säte från Bue ns Ayres till Rosario. ceneral Dix, Förenta Staternas f. d sambassadör i Paris, blef den 17 August häktad i Newyork på framställning af der irländs patrioten John Mitchell, hvil ken sistnämnde sommaren 1865 blef häk stad af Dix. Mitchells framställning grun. lade sig på denna olaga häktning, föl en han fordrade 25,000 dellars i skade. ättning. ån krigsskådeplatsen i Paraguay meddelas, att grefve du har sitt hufvudqvarter i byn Pirayer, som ligger i en dal iauti landet ungetär 30 mil från Assuncion. Kordillerernas vilda, med täta skogar bevuxng höjdsträckningar vid Izacary inne as af Lopez: centern af hans ställug lärer vara i närheten af Asoura, men om hans stridskrafters storlek och beskaffenhet vet man intet närmare. Den meln de krigförande partierna liggande terugen består af skogar och moraser, hvilka ej kunna på af kavalleri T onsulers — den engelske och den i ke — beslutsamhet har på Cuba räddat en amerikansk matros frän döden. Denne hade nämligen af spanionerna blifvit beskyld för delaktighet i en fribytaresexpeditiön och — trots de begge konsulernas protester — dömd till döden. Domen hade utan tvisvel gått i vor illighet, om icke konsulerna, sedan soldaterna redan fått bef: Hning att ladda, nedtagit nationalflaggor, inställt sig på platn för exektionen och förklarat, att hvarje skott, som vore bestämdt för den oskyldigt dömde, först måste träffa deras flagÅ sor ocn deras egna kroppar. Matrosen återsördes till häktet, meg blef kort derefter benådad. AFRIKA. Från Alexandria omtalas, att en änge saknad armenisk biskop Isak, kommit till rätta. Före början af det abyssiniska fälttåget gjorde den armeniske patriarken i erusalem ett sista försök att på fredlig vig befria de engelska sångarne från kejsar Tacodor. Tan sände biskop Isak då med en skrifvelse till det svarta majestätet, hos hvilken missionen dock misslyekades. Engelska hären inryckte i landet, 1 Theodor förlorade lifvet. Om biskop sak hördes emellertid ingentina; man visste blott, att ban blifvit förd långt ini landet. Då lord Napier omsider lemnada landet, vände sig patriarken i Jerusalem till engelska regeriugen och begärde bistånd för forskningar efter den förlorade. Gevom ansträngningar från engelska agenter och egyptiska regeringen lyckades man en få reda på biskopens vistelseort och utverka hans befrielse. Vid sin ankomst ill Alexandria inställde han sig hos den gelske generalkonsuln och gjordes af ne bekant med vicekonungen för att ulägga sin tacksamhet för räddningen. ångående sina öden berättar biskop Isak följande: Under den första tiden at sin vistelse i landet gick det honom och hans sagare mycket illa, i det de föllo i lerna på den barbariske höfdingen T Mellan den sistnämnde och furst Wagchum Gobazye kom det slutligen till strid, ch under en stor batalj lyckades de fångne utt komma undan. T blef besegrad i jen, och hos Wagsheum funno fån1 möjlig aktniug; slutligen fingo ittighet ati obehindradt begifva sig i väg. Omsider kom biskop Isak till urst Kassu, hvilken — som man torde ominna sig — under kriget hade förbunt eig med lord Napier, och vid afskedet rhöll till belöning för sina tjenster i preat: kanoner, gevär, ammunition, m. m. 1 öfverste Kirkham är sysselsatt med att ndervisa denne furstes svarta krigare i en europeiska krigskonsten. Biskop Isak r al deu åsigt, att Kassu med disciplineade stridskrafter lätt skulle kunna eröfra ela laudet.