Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 6 september 1869, sida 2

sasgår till Helsingborg, der D. K. H. nägr dagar ämna uppehålla sig på Sofiero oc Jemottaga besök af några slägtingar. h B Danmark. Ovinionsyttrins från Nordslesrig. Uadersler har den 3 dennes vid ett tal srikt besökt möte beslutats att genom et decputation till konungen af Preussen af slemna en ad om utförandet af den Pragerfreden bestämda omröstningen. De putationen består af Kryger, Ahlmann Skau, Larsen, Callsen, Jensen (Flensburg och Detlefsen. — Den arkeologiska kongressens förmid dagsmöte i Fredags öppnades af Prof. Nilsson med en vederläggning af ett uta prof. Desor vid eit föregående tillfälle faldt ytt rande, att på monumenterna från bronsåldern al drig funnes bilder af menniskor. På Kivikmonu mentet i närheten af Cimbrishamn t. ex. finna a bilder af menniskor inristade, och att dett: monument härstammar från bronsåldern synes tyd i ligt af de olika redskaper, hvilka likaledes är inbuggna och som alla härstamma från bronsål dern. Sedan prof. bert uppläst ett arbete af prof Isson om ofvannämnda tidsperiod, höll profes sor Desor ett serdeles intressant föredrag om förhällandet mellan bronsåldern och jernäldera i södrFrankrike och i Schweiz. Mr Bertrand talade om den mycket karakte ris jernåldern i Frankrike, i hvilket land man vit spår till någon egentlig bronsålder. Etatsr. IWorsaae påpekade den stora olikbeten mellan bronsåldern i Danmark och norra Tyskland samt samma tidsperiod i England, Frankrike och Europas sydliga länder. ius höll ett föredrag om bronsåldern i Sverge, der man isynnerhet i Skåne funnit en stor mängd föremål från denna tid. Adj. Engelhardt beskref några karakteristiska minnesmärken i Slesvig från första delen af jernåldern. Mr Chantre från Lyon förevisade åtskilliga teckningar af föremål irån bronsåldern, funna i Daupnine. Baron Dåcker uppläste en afhandling om pålbyggningarne i Nordtyskland. Prof. Ureckin från Bukarest föredrog en afhandling om fornminnena i Rumänien. Prof. Sckaafkausen uppluste slutet utaf en allmän öfverblick öfver arkcologien i dess helhet, af hvilken ban vid ett föregående möte uppläst första delen. Vid slutmötet, som hölls samma dag på e. m. hölls asskedstalet af kongressens ordförande, efatsr. Worsaae. Prof. Carl Vogt tackade, uti de varmaste uttryck, i de fremmande gästernas namn för det hjertliga emottagande de rönt, och mr Dognee ölverlemnade å deras vägnar till etatsr. Worsaae ett vackert album med samtliga kongressmedlemmarnes porträtter. Den sistnämnde meddelade härefter, att beslut blifvit fattadt om nästa arkeologiska kongress hållande år 1870 i Bologna, ,en stad, hvarest finnes en stor mängd minnesmärken från forntiden och som eger förträffliga museer. — , Man hade hittills för mycket sammanblandat förhistoriska och klassiska minnesmärken; genom att samlas i Bologna, i Italien, skulle man säkert kunna vinna nödig klarnet äfven i denna riktning. — Med bifall till den valda samlingsplatsen, utsåg kongressen till ordförande för nästa möte grefve Gozadim, senator i Bologna, samt till medlemmar af organisationskomiten brot. Capellini och grefve Conestubili, hvilka sednare skola supplera sig med andra medlemmar i sin hemort. Prof. Capellini aflade å sina landsmäns viguar deras tack för den ära, kougr ville visa Bologna genom att sammanträ der nästa år och trodde sig kunna förkra medlemmarne, att de skulle finna ett hjertligt mottagande. Äfven italienska regeringen kände sig — såsom det hette ett till Köpenhamn ingånget telegram — mycket smickrad af den heder, kongressen ville visa Italien, och skulle under densammas möte i Bologna bereda den alla nöjliga lättnader. Vid den kungliga taffeln på Christians)org i Fredags, utbragte konungen skålen ör kongressen, hvilken skål besvarades af hrof. Nilsson, som i de fremmande medemmarnes namn med värme tackade för len välvilja, konungen visat mot konzessen. På aftonen gaf Tivoli en vacker sest för -ongressmedlemmarne. Ingången var förandlad till en särdeles karakteristisk poral i fornnordisk stil, vid hvars fot voro nbringade stora imiterade runstenar. På n af dessa voro med runor inristade fölande ord: , Tivoli reiste denne Steen for : cemmede Videnskabsmeend. Denna sinnika dekoration var utförd af Tivolis arstiske direktör B. Olsen och vår lands