UTRIKES. TYSKLAND. I sydtyska tidningar har på sednare ti der flera gånger uppdykat det ryktet, at grefve Bismarck troligen för längre tid — om icke för beständigt — skulle draga sir tillbaka från statsaffärerna. De skäl, son skulle förmått honom härtill, uppgifvas olika. Än heter det, att en reaktionä kamarilla, som ledes af general Manteuflel bemäktigat sig konungens förtroende och undanträngt grefve Bismarck; än att för bundskanslern icke kan komma öfverens med krigsministern von Roon. Andra på stå, hvad man redan förut hört yttras, at Bismarck för intet pris vill deltaga i der preussiska landtdagens förestående sessior och derföre ämnar utsträcka sin perm sion åtminstone tills in på det nya året Huru man nu än vill bedöma dessa meddelanden, så är det dock ett faktum, att det i grefve Bismarcks förhållande till den preussiska ministeren å ena sidan och till laudtdagen å den andra inträdt en oklarhet och obestämdhet, som t. o. m. de preussiska liberala tidningarne beklaga. ,Times, som i bedömandet at situationen i Preussen väsendtligen stödjer sig på de meddelanden, som erhållas af dess korrespondenter i Berlin, uttalar sig om de dervarande förhållandena i en ledande artikel, som väckt ett visst uppseende i T land, enär den likaledes stödjer sig vid suppositionen, att det i konungens närhet finnes ett reaktionärt parti, som söker motarbeta Bismarcks inflytande. , Times yttrar sig väsendtligen sålunda: Den preussiska landtdagens förestående session kall öppnas under omständigheter, som låta föritse en allvarsam konflikt mellan regeringen och leputeradekammaren. Segrarne i Böhmen och de riga händelserna år 1866 förlora så småningom moraliska iuflytelse, folket börjar vända sig rån den utländska politiken till de inre frågorna, ch partierna intaga ånyo sina förra ställningar. konungens råd ha män af strängt konservati rundsatser fått alltför stor öfvervigt, och militäen och byråkratien intaga en alltför framstående lats. T. o. m. det tålmodiga preussiska folket i