Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 4 september 1869, sida 2

SN. — Ett och annatHarvard mot Oxford. Broder Jonatan imot John Bull. Den 27 Augusti stod på Themsen den stora striden; hvars utgång varit med klappande hjertan motsedd af de tvenne stora anglosaxiska nationerna: Hvad gällde då denna strid? Månne verldsherraväldet på hafven, ty om mindre kunna väl icke dessa mägtiga folk täfla? Nej, det var icke flottor; som Sammandrabbade i blodig fejd; det var endast två roddbåtar med fyra kraftiga ynglingar i hvardera, som fängslade Englands och Amerikas blickar. Men är icke detta en barnslighet? skall mången praktisk man utropa. Välan, denna barnslighet är nu begången, och det af de mest praktiska nationer på jorden, och den bevisar; Gudi lof; att menniskoslä icke till den grad åldrats, att som enligt det gamla Greklands 8 .gläder gudars och menniskors hje I ännu kan trifvas ibland oss. Det var li sådan lek Hellas folk fordom täflade; det var dn; som stämde Greklands siare till; högsta hanryckning beh gaf dess min och ynglingar det glada mod, hvarmed de besegrade angreppen af österlandets barbarer, räddade mensklighetens frihet och hindrade försöken att släcka civilisatiovpens fackla. Per sådan lek älskas och! öfvas, kan man vara förvissad att en nationalitet skall fortlefva i blomstrande slägten och ,med friska själar i friska k par värdigt uppfylla sin verldshistoriska uppgist. Så kloka nationer, som Britter och Tankeös, inse detta, och för dem hade den olympiska lek. som för några dagar sedan fröjdade oräkneliga åskådare, sanmn betydelse som täflingarne fordomdags ij Olympia för den gamla verldens civiliserade folk Det försäkras, att man aldrig sett så mycket folk samladt längs Themsens stränder som d 27 eistl. Augusti, och det vill äga mycket. Den internationella täflingsrodden hade icke blott bragt alla hufvudstadens innevånare på benen, utan ötverfyllda bantåg hade med vå digaktillflöden fän alla delar af landet ökat den menniskoocean, som kallas London. Från Putney. kapproddens utgångspunkt, till Mortlake, dess slutpunkt; var Themsen likasom innefattad i en bred fam at menniskomassor, så tätt packade, att all ir 11 kulation var så godt som. omöjligejord. Att träden längs floden voro fulisatta med j ugaminer behöfver icke tilläggas; de voro emellertid artiga nog att erbjuda sina luftiga tillhåll åt gentlemän mot ungefär 1 rdr platsen; och åtskilliga sådane anbud accepterades med tatksamhet En fönsterplats med utsigt åt floden betahes med omkring 20 rdr. Det ligger i sakens natur, att de flesta åskådarne buro Oxfords blåa band på hattarne och i knappbålen. Oxfords universitetet håde ju att häfda Storbritaniens ära; men mån såg äfven många bära Harvards srger, ty amerikanare voro närvarande i tusental, och 1 itskilliga ridderliga engelsmän följde de-s as exempel. Den känsla, som lifvade de i taliga åskådarne, var för öfrigt så oparisk, som intresset för stridens utgång kunde medgifva; den skulle kunna utryckas med refrängen i en engelsk balad: Through thick and thin Let the best men win But give them both fair play, ch man hörde tonerna af, Rule Britania landas med den amerikanska , Hail Coumbia. Kort före kl. 5, när åskådaremassan var ; jupast och tätast, erbjod Themsen en; tomordeutligt 1. N0nerande anblick. Man ntager, sannolikt icke u:an skäl, att denna foerväldigande scen måste versat i viss ån nedtyngande på de vid ett sådant I j n I t 3 k r f å d 8 kådespel oranda amerikan2ke studenterna, ivida de icke voro lika fördjupade i sitt jrehafvande som de krigare, om hvilka ignen förtäljer, att de kämpade under en rdbäfning, utan att märka den. Den myndighet, som har att vaka öfver örelsen på Themsen — Thames Consermey Board — hade, med stöd af en reeringsordre, gjort allt för att hälla baan fullkomligt fri för de taflande, och nderstöddes i sina bemödanden af flodolisen. Jernkedjor voro, såvåäk vid utgångsm vid slutpunkten, dragna tvärs öfver oden. På hvardera sidan af rännan lägo äkneliga farkoster af alla slag, fyllda af kädare; men de fingo icke lemna sina t gång intagna eller anvisade platser. ndast tvenne ångbåtar voro berättigade t följa kapproddarne; den ena bestämd r prisdomare, härolder och vittnen, den dra för tidningarnes refereuter, bland ilka den amerikanska pressen var talrikt presenterad genom särskildt för ändaålet öfversända korrespondenter. Det knades icke vinningslystne spekulanter, m ej skulle tvekat att för en tillfällig nningförtjenst omintetgöra de vidtagna ordningarne; bland annat berättades, att ptenen å en ångbåt vid namn , Venus de till höga priser tagit passagerare omrd och förbundit sig att följa kapprodrne, i beräkning, att den plikt af 20 l., artill han härför kunde dömas, vore ett tet mot hvad han kunde förtjena på att otsa allmänna opinionen och förstöra idjen för hundratusentals menniskor. en hans och några andra liknande gynres afsigter strandade mot polisens vakmhet: kraftiga bogserångare med polis bord togo utan vidare krus , Venus h de öfriga intränglingarne i släptåg h förpassade dem från skådeplatsen. mu två timmar före kapproddens börian gå ke å de I za ly: Bi läs lat s0 is föl na tr: bli ter tra ste åle läs af ior fik ke. ka: nes ell Pr ett tär 1 ket en del Sp mil ske lar me öfv hr om