Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 september 1869, sida 2

sporrar, egga menniskorna, och då iaitiativer för mensklighetens sak ha en makt såsom aldrig förr. Måtte Europa änströnga sig och besluta sig för en ändring i de närvarande förhållandena, genom att djerft pröfva sina krafter och genom att viga sig vid känslan af samdrägt och enighet, genom att uppoffra sin egenkärlek och den makt, som folken liksom suveränerna derigenom hafva; för att undslippa ett fall, som eljest blefve oundrikligt Det är framförallt på det vestra Europa jag i detta ögonblick tänker. Det ofantliga välde, som finnes i Europas öster och sträcker sig derifrån tversigenom hela norra Asien ända till Behrings sund, der det möter den amerikanska kontinenten, jag menar det ryska väldet, för att kalla det vid dess rätta namn; tyckes ha föresatt sig att bilda en enbet inom sig sjelft. Mer hvad vestra Europa angår, skall det, om det ej afstår från sitt split och sin afundsjuka, hvari det liknar de gamla Jrekiska republikerna, icke kunna undvika dela lessas öde. Samma orsaker skola leda till samma verkningar. När man frågar en man från Förenta Staterna, vilken nation han tillhör, blir svaret oföränderigt detta: Jag är amerikanare. I Europa ha i tt göra ett framsteg af samma slag. Vi förblifva len ene fransman, den andre engelsman, preusare, österrikare, spanior, belgier, schweizare, itaienare, skandinav, o. 8. v. men vi skola mel amma ifver och samma hjertlighet förklara oss vara europåer. , Vi skola ådagalägga samma känslor som Cicero uttryckte i ännu större utsträckning vär han sade, att han hade tvenne fäderneslandkom och Verlden. Men vi skola derför icke minIre älska Frankrike, vi skola icke mindre vara less tillgifna barn. Vår association med det öfriga Zuropa skulle blifva ett nytt slag af kärlek til ärt land, med ett ord en association som bäst öferensstämde med dess storhet, dess inflytande och less Jycka.s