Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 3 september 1869, sida 2

Nordamerika erbjuder Europa ett efterdöme att följa för att för bildandet af en stor konglomeration af menniskor och område med aktnipgen för hvarje stats individuella suveränitet. Mönstret slående genom de konfedererade staternas antal och den ytterliga olikhet, man ser i hvar och 2 storlek och hjelpkällor, befolkning och riketom. Vid sidan af staten Newyork, som har en yta af 13,000,000 hektarer, d. Y. 8. mer da 20 gånge ett franskt depattement I delial, ser man staten I Rhode Island, som består af mindre än 300,009, d. v. s. är mindre än hälften af ett departement i medeltal. Bredvid staten Pennsylvanien, som är ungefär lika stor som staten Newyork, ger man staten Delaware, som har 3Ååd, Öå hektarer, mindre ån ett depariement, och som knappt bar större befolkning än ett franskt arrondisgement. Kalifornien är tre gånger så stort som rtaten Nervork, d. v. 8. så när som på en sjerdedel lika stort som Frankrike, och Texas öfverstiger Frankrike med 7,000,000 hektarer. Emellertid har ej Newyork, hvars hufvudstad ensamt räknar en sju gånger så stor befolkning som Rhode Island, kommi på den tanken att er öfra denna. Fennsylvanien har aldrig tänkt på att annektera sin lilla granne Delaware. Ohio, Indiana och Illinois, angränsande stater, som hafva så föga likformighet som möjligt enligt teorien om naturliga gränser, emedan de äro matematiskt räta och uppdragna enligt longitudoch latitudcirklarne, hafva aldrig visat någon afsigt att ändra dem. Ålabama, Mississi ippi och Fouisiana, Jova, Missouri och Arkansas, som befinna sig på samma punkt hvad naturliga gränser angår, bry sig alldeles icke derom. Det var staterna som associerade sig för att bilda Förenta Staterna, stater som voro bestämdt åtskilda från hvarandra långt före det oafhängighetens banr höjdes och som iortfarande voro lika mycket skilda från hvarandra efter det oafhängigheten en gång var vunnen; men efter några år, på ipgitvelse af män sådana som Washington, Franklin, Jefferson Adams och flera andra, fattade de den lyckliga tanken. att konstituera sig till skydd måt förliga kollisioner med hvarje särskild stats suveränitet, i det man skapade en kollektiv suveränitet, som bland sina exklusiva bestämmelser räknar rättigheten att förklara krig och föra krig. Den samtidiga tillvaron af dessa tvenne suv niteter, förunderligt Vil Organiserad ar det konvent af framstående män och utmärkta patrioter, hvilket sammanträdde år 1787 och som framlade förslaget till Förenta Staternas nuvarande konstitution, just denna samtidiga tillvaro af de båda suveräniteterna har varit alla dessa staters palladium. Det har under sjuttio år gjort krig dem emellan omöjligt, det har kufrat eröfringsandan hos dem. Detta palladium skulle bland dem ha grundlagt en beständig fred, hade icke ett element på förhand funnits, hvilket måste hos ett på frihetens princip konstitueradt folk en dag framkalla en stor kris: slafveriet. Men från 1799 till 1861 har Försota Staternas konstitution förskalkat åt dessa folk en djup freds alla välsignelser. De ha kunnat undvara militära institutioner, de ha kunnat nöja sig med en armå, som under den nuvarande ställningen i Europa icke kunde anses tillräcklig för en enda af våra befästade platser af första rangen, ty den utgjorde blott 600 man. De enorma summor, som folken i Europa slösade på underhåll af armker, dem ba amerikanarne kunnat använda på fredliga förbättringar i de mest olika grenar och på utvecklandet och ökandet af sitt välstånd. Under det i Europa menniskosnillet samt statsmännens och de mest utmärkte medborgarnes talanger ganska ofta användas för att upptända fiendtligheter mellan de olika staterna, begagnades de i Amerika att i liberal anda styra landet, att upplysa inbyggarne, att till deras nytta upparbeta landet, som ända dittills ej varit odladt. År 1789, när Förenta Staternas nuvarande konstitution trädde i kraft, utgjorde landets befolkning blott en tjugondedel af Eankrikes. Rikedomen var icke tiondedelen SÅ stor som vår. År 1861, när medborgarekriget brast lös, var Förenta Staternas befolkning, på 6 millioner när, lika stor som vår; deras kollektiva rikedom understeg icke Frankrikes, snarare var len större. År 1789 hade staden Newrork 25,000 nvånare; med sina förstäder har den nu en och en half million innevånare. Utom Frankrike och : England har hela den stora vesterländska civilisaionen ej att upprisa en lika stor stad. Denna republik af fyratio suveräna stater utecklar sig nu på en yta af 81 millioner qvadrattilometer eller 830 millioner hectarer; det är lika nycket som nästa hela Europa till Ural, eller två sånger vestra Europa, innefattande Frank ke.: gland. Spanien, Portugal, Schweiz, Italien, G sterrike, Preussen, de öfriga tyska staterna, Holand, Belgien och de bebodda delarne af de skan-JI linaviska staterna. Efter århundradets slut kan nan boppas få se detta ofantliga område befolV adt och upplifvadt af mer än 100 millior.er meniskor, och om sakerna utveckla sig isamma omång som hittills skall i medlet af 20:de ärhunradet. eller omkring 80 år härefter en ganka ringa tidsrymd i folkens lif — Fi renta Staernas befolkning öfverstiga Europas. Ett sådant esultat medför freden, då den är stödd på de två ista grundpelarne: politisk frihet och industri. I hvad mån skall Europa kunna tillegna sig en rganisation liknande Förenta Staternas Till hvil-e en grad skall det vara möjligt att bland folken sa å denna sidan Atlantiska occanen organisera nåd ot liknande det, som anglosachserna infört på j, stra stranden af det väldiga hafsbäckenet? Jag; ll icke åtaga mig att svara på denna fråga; en-l ast frestelsen dertill skulle öfverstiga mina krafi r. Men det må dock tillåtas mig att säga er, lic t det hos mig finnes en djup öfvertygelse, att rutan en organisation, som erbjuder drag, hemde från Förenta Staternas, utan att likväl gå f. ngt från föreningens väg, skall vårt Europa, m undläggarinnan ar den nyare kulturen, sönderf! itas af inre strider, ödeläggas af egoism och högod hos de olika delar, hvaraf verldsdelen bildas, mattas genom ansträngningar mot sig sjelft, och 8 om tidrymden för ett ringa antal generationer, Dn duceras till en obetydlighet i jemförelse med te rdamerikanska unionen. Se Vilkoret för framåtskridande och välständ, skall t icke vara att ha en beständig europeisk konSt ess, sådan som den, hvilken har sitt säte i b ashington, tillsatt genom lika val och rådslående entligt? En sådan kongress skall, Jag förespår st t, blifva svår att få till stånd. Fördomarne och . ressena skola göra motstånd; men vi lefva i en sö , då svåra saker genom sin nödvändighet liksom ! Ci —— Å —