Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 2 september 1869, sida 1

års straffarbete i grufvorna. Då han emellertid haft tid att disponera öfver sin andel af rofvet, påträffade man hos honom endast några hundra francs, och allt sökande efter penningarne visade sig fruktlöst. Innan sju år af hans strafftid gått till ända, fann han medel att verkställa en djerf rymning, förmodades hafva färdats utför Maranina i en öppen båt och upptogs. sannolikt nära kusten af något europeiskt fartyg. Från den stunden ända tills nu, hvarken såg eller hörde man någonting mer om Alexis Amödöe Lariviöre. Ett doft sorl genomlopp rummet, och Marguerite snyftade högt. Men IIamel sjelf stod der blek och sträng, med armarne korslagda öfver bröstet och ögon, som sprutade eld vid hvarje ny upptäckt. — Fortsätt, sir — fortsätt, sade onkel Alexander med bister tillfredsställelse. Mr Deligny bugade sig, stödde armbågen på pianot, intog en värdslös ställning och fortsatte: — Jag har sagt, att missdådaren Larivigre försvann totalt; men det återstår ännu att underrätta er, att omkring fyra år etter hans rymning, uppträdde en Adrien Beaumarchais, kallad grefve de Beaumarchais, i Wien, der han residerade med utomordentlig prakt under flera månader. Jag har hatt någon svårighet att spåra denne persons sednare bana; men då mina spaningar endast datera sig några veckor tillbaka, får man förlåta det bristfälliga i min berättelse. Grefve de Beaumarchais utgaf sig för den ende öfverlefvande af en adlig fransysk familj, som tagit sin tillflykt till Mexico under skräckregeringen och der samlat en stor förmögenhet genom handel. Så populär och