Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 30 augusti 1869, sida 1

nga senatorer, m. 1I. Man miotsag 1 är generalrådens öppnande och presidenternas tal med så mycket större intressen, enär man var nyfiken om att erfara, huru dessa inflytelserika män skulle uttrycka sig angående den skedda förändringen i konstitutionen. Som det var att vänta, har densamma funnit allmänt erkännande, och till och med de presidenter i gendralråden, af hvilka man minst skul detta, hafva uttalat sig i a riktning. Så yttrade sig kejsarens förtrogne och f. d. minister Persigny i depar Nementet Loires generalråd specielt med mycken kraft för en af de väsendtligaste punkterna i den konstitutionella reformen, den omtalade ministeransvarigheten, hvilken — efter hans förmening — skulle befästa kejsardömet och stärka staten. Det förra systemet betecknade han till och med som odrägligt och påstod, att dess brister, som dag för dag tydligare framträdt, hade slutat med att kasta en skugga öfver kejsardömets glans åt detsamma, som förut hade förvånat Europa, gifva ett sken af svaghet och obestämdhet. I departementet Doubs utvecklade presidenten Loisseau, hurn kejsaren hade betryggat handelsoch näringsfriheten samt i det hela friheten för arbetet under alla dess former, och tagit initiativet till tal-, pressoch församlingsfrihet, och nu kallade landet att taga en mera aktiv och direkt del i styrelsen af dess angelägenheter. Med lika mycken erkäusla framhöll han, huru kejsaren — för att inviga den nya eran och desto skarhare beteckna den i hela situationen inträdda förändringen — genom sitt amnestidekret hade proklamerat en fullkomlig glömska och förlåtelse af det, som under föregående tiden skett. På liknande sätt ha nästan alla generalrådens presidenter yttrat sig. endast ministrarna synas icke hafva ansett det rätt att uttala sig öfver de politiska frågorna. Alla de större tidningarne innehålla ledande artiklar 24 anleduing af generalrådens öppnande, och de festa af dem uttala sig i desamma för, att den liberala reform, som nu skall genomföras med afseende på statsmakternas inbördes ställning, äfven måtte blifva utsträckt till de kommunala angelägenheterna sålunda, att generalråden mälle erhålla en mera utvidgad myndighet, hvarigenom en början skalle blifva gjord att ätta en gräns för det öfverdrifna centralisationssystemet. Det kan icke betviflas, alt röster skola höja sig i generalråden i liknande riktning, och flera telegrammer ba ingått, som meddela, att sådana steg blifvit tagna. Så hafva 38 medlemmar al generalrådet i departementet Cotes-duNord inlemnat ett förslag, hvaruti de uppmana sina kolleger att uttala önskan om, att det måtie lemnas generalråden het att sjelfva välja sina embetsmän m. m. Enligt ,,Publict skall Ledru Rollin med snaraste återvända till Frankrike. sysselsätter sig redan med att offeutliggöra de aktstycken, som tillhöra Tibaldis tamösa process, i hvilken Ledru Rollin blef invecklad och in contumaciam dömd, en dom, på hvilken den sednaste amne stien icke kan tillämpas. Det är dock högst sannolikt, att republikens fordne minister älven i denna sak Ul helt och hället frikänd. Senator Conti, kejsarens kabinertsch blef under sin sednaste vistelse i Italien at konung Victor Emanuel utnämnd till grefve, och af påfven vill furste. I ges, att han beslutit sig för den sistnämn. 1e titeln. En fransk protestantisk prest Th. de Prat har utgifvit en i om franske protestanternas förh antal samt ämnar hädanefter oslentliggöra cn dylik hvart tredje år. Det hur hittills icke varit lätt att noggrannt uppgifsa huru många protestanter som t nes i Frankrike; man anslog i dett hundrades början, då deras gudstjenst först blef reglementerad, deras antal till omkring 1,200,000, men denna summa inbegrep sannolikt alla de protesten, s som bodde i de länder, hvilka republika eröfrat. Men äfven om man hade dem med, var summan något för hö för närvarande uppgår den icke till än en million. Dessutom är att märka, att hvarken calvinismen celler luther men i Frankrike och att de r lingar. Den reformerta kyrkan har 104 konsistorier, hvilka omfatta 508 församlingar med 597 annexer, 903 kyrkor eller kapell. 1. skolor och asyler, 606 kyrkoherdar och 86 hjelpprester eller komministr. Den lutherska kyrkan har 44 konsistorie jmed 233 församlingar, 202 annexer, 356 kyrkor, 713 skolor, 271 kyrkoherdar 46 koroministrar. Den iörer sstantiska kyrkan i Algerien har 3 k storier med 12 församlir 1, 66 anneser, 25 kyrkor, 14 skolor och 16 ky De oberoende kyrkorna ha 132 eller kapell med 104 prester. Jreformerta kyrkans 104 ko de Prat icke kunnat få so. gifven från 5, men genom talel, berikvadt el rierna, får han 630.000 enl I de 44 lutheska konsis nas salki i mer fattas honom 2 kor orier.: Inom att beräkna medeltalet kompass till det resultatet, att det fin lutheraner i Frankrike. be , I protestantiska kyrkan ; i bestå af 65,000 menniskor. gör sammanlagda antalet pr hela Frankrike omkring en million. ENGLAND. TAR LaYnACHHAAA sl 1. i i 8 ts