Göteborgs Handels- och Sjöfartstidning – 27 augusti 1869, sida 1

— liga räkna några hundradetal af år, stå ännu friska och utbreda sina lummiga kronor samt skjuta nya skott, oaktadt stammarne af tiden så urholkats, att man inuti en af desamma kan finna rymlig plats för flera personer. Gullmarsbergs säteri är en donation; gjord af dess siste egare, den bekante grosshandl. And. Knape i Uddevalla, till Gustafsbergs barnhus, som årligen erhåller arrendesumman. ,, Redan i början af 1300taleik, heter det i Bohusläns beskrifning, ,förekommer detta ställe under namnet Dynge, hvilket utbyttes mot det nuvarande af grefve R. von Ascheberg, som ofta vistades å denna sin egendom, Gullmarsbergs manbyggnad företer ännu i dag anblicken af ett forntida herresäte. Å ömse sidor af byggnaden utspringa flyglar och terrasslika borggårdar samt vackra trädgårdsanläggningar. I husets inre, som af hr Gjers restaurerats, påträffas flera minnen trån ställets förflutna glansperiod. Så ses t. ex. ett rum med väfda (gobelins?) tapeter, der hela mythologiska scener framställas. Uti förstugan hänger en särdeles förtjenstfullt nyrenoverad, virkad tafla med inväfda bibliska och symboliska bilder, hvilken, efter hvad det förmäles, skall vara förfärdigad af en nunna i Dragsmarks kloster. Rummen i såväl undra som öfra våningen ha emellertid blifvit moderniserade. I ett par ses dock bibehållna gamla kakelugnar, af kinesiskt kakel, prydda med bilder från det himmelska riket. Endast den s. k. kyrkosalen, hvilken antages ha tjenat till kapell, har sitt gamla utseende. Uti midten äro fyra pelare anbragta, de enda kännemärken på att man ej befinner sig uti ett vanligt magasin, ty i öfrigt vittnar hela denna lokal om en förfallen storhet. Gå vi ut i det fria, se vi bördiga åkrar med rik äring. I ladugården och mejeriet vittnar allt derom att det skötes af en man, som gjort sig förtrogen med landtbruket och följer med sin tid. Nästa egendom vi nu nalkas är ,,Cederslund, som eges af herr Victor Lundström, likaledes Göteborgare och bekant för allmänheten genom de många priser, hvilka tillfallit honom vid landtbruksutställningar, såväl i Stockholm som i Göteborg, för utmärkt nötboskap och svinkreatur. Det är alltså gifvet att man skall besöka denna ladugård, som grundat Cederslunds ryktbarhet. Då man ser densamma blott till det yttre, och ännu mer då man inträder, öfverraskas man formligen och tror sig vara hos någon af Skottlands bäste farmers. Och när vi se hjorden, som finnes här och hvilken till största delen består af dels äkta Korthornsrace och dels kroiserade djur, så stärkas vi ännu mer i denna tro. Djur ifrån en månad till ett, två och tre år ses i olika afdelningar, alla hafvande det gemensamma drag, hvilket utmärker korthortracen, fylliga och vackra former samt utomorentlig kroppsbyggnad. Vid sidan afvåra inhemska kreatur i samma åldrar framstår korthornsracens företräden så mycket bjertare. Samtalsvis erhålla vi den upplysning af hr L., det han afser att, efter ett par år, uteslutande ega uti sin hjord korthornsrace, samt dertill, om möjligt, bidraga att den blir spridd i länet — ja, i hela landet. Specielt lärer denna race vara passande för Bohuslän, alldenstund densamma både såsom mjölkoch köttproducerande lemnar den bästa arkastningen. Exempelvis må anföras, att korna mjölka årligen omkring 1,200 kannor, samt att en dylik ko, vid fyra års ålder, betalts af slagtare med 500 rdr. Svinhuset förtjenar ock att tagas i betraktande med dess kolsvarta Berkshiressvin, hvilka ej nöja sig med mindre än att de få ångkokt föda, hvilken beredes uti en härför, i det erter nyaste principer uppförda svinhuset, inrättad kokapparat. Äfven får och fjäderfä äro af utmärkt beskaffenhet. Man kan ej annat än lyckönska länet, att ha en landtbrukare, hvilken gör allt sitt till för att höja ladugårdsskötseln. Genom hr L:s bemödanden RÄOLO—— H —— sanns ej en enda rik godsegare eller köpman IÖAAAABSH inaAm an aml rate